Visa källa för Rootmanual:IPv6

== Adressplan ==

För datorer i 254-nätet gäller för närvarande följande standard.

 printf '2001:6b0:17:f0a0::%x\n' `echo <em>IPv4-adress</em> | cut -d'.' -f4`

== Solaris 10 ==

=== Persistent ===
Man kan låta en dator med Solaris 10 få en specifik IPv6-adress
istället för en automatkonfigurerad på detta vis.

<ol>
 <li>Se till att IPv6-information för datorn finns i DNS.</li>
 <li>Lägg till raden <pre>addif hostname.lysator.liu.se/64 up</pre> i <tt>/etc/hostname6.<em>interface</em></tt>. Ersätt <em>interface</em> med interfacets namn.
Exempelvis: 
<pre>$ cat /etc/hostname6.eri0
addif orion.lysator.liu.se/64 up</pre>
</li>
<li>Inställningarna tas i bruk nästa gång du bootar om.</li>
</ol>

=== Temporärt ===
Om man istället vill slå igång IPv6 direkt gör man istället
<pre># ifconfig interface inet6 hostname.lysator.liu.se/64 up</pre>

=== Zoner ===
För att lägga till en IPv6 adress till en solariszon gör man
<pre># zonecfg -z <zonename>
zonecfg:<zonename>> add net
zonecfg:<zonename>:net> set physical=hme0
zonecfg:<zonename>:net> set address=<IPv6address>/64
zonecfg:<zonename>:net> end
zonecfg:<zonename>> add net
zonecfg:<zonename>:net> set physical=hme0
zonecfg:<zonename>:net> set address=<IPv6linklocal>/10
zonecfg:<zonename>:net> end
zonecfg:<zonename>> verify
zonecfg:<zonename>> commit
zonecfg:<zonename>> exit</pre>
Link-local adressen får man hitta på själv, t.ex. kan man välja link-local för den globala zonen + 1. Man bör dock för säkerhetens skull kontrollera att den inte redan används först.

== Linux ==

=== Persistent === 

Beror på din distribution. Debian-derivat läser <tt>/etc/network/interfaces</tt>, rödmössor använder sig av <tt>/etc/sysconfig/networking/ifcfg-<em>interface</em></tt> och i Gentoo konfigurerar man <tt>/etc/conf.d/net</tt>.

=== Temporärt ===

<pre>ifconfig interface inet6 add IPv6-adress/64</pre>