Datorhandbok - Användarbidrag [sv]

Elektronisk post på Lysatorvis

2012-08-29T05:29:17Z

Poj: /* Övrigt om .forward-filer */ det fungerar mycket bättre att leverera till Maildir om man i .forward talat om att det är ett directory.

Lysator mailserver är en 2.13 GHz Intel Xeon Quad Core med 4GiB RAM, 2x60GiB-SATA diskar för system och 2x500GiB SATA-diskar för maildata. Maskinens hostnamn är [[bernadotte]]

Maskinen kör Linux 2.6, Linuxdistributionen är Debian.

Mailservern använder enbart fri programvara:

* Postfix som MTA
* Dovecot som IMAP- och POP-server
* Mailman för maillinglistor
* Squirrelmail för Webmail
* MySQL för att lagra diverse användarspecifik information.

==Leverans av Mail==
Mailservern levererar mail i Maildir-format till <tt>/var/mail/<username>/Maildir</tt>. Den här katalogen ligger på lokalt monterad disk på mailservern. Anledningen till detta är att mailservern ska fungera även om Lysators övriga filservrar står still.

Filsystemet som är <tt>/var/mail</tt> på resten av Lysator är egentligen monterat som <tt>/home</tt> på mailservern. Som användare av systemet behöver du dock inte bry dig om det. Det kan rent av vara förvirrande att veta om det, så glöm bort att du läst det här stycket. (Fast om du vet lite mer om hur det fungerar på andra system kan det här stycket förklara varför saker fungerar som de gör...)

Dina mail levereras alltså till en Maildir som du kommer åt som <tt>/var/mail/<username>/Maildir</tt> på Lysators datorsystem.

Vanliga användare kan inte logga in på mailservern.

==Maildir?==
Maildir är ett sätt att lagra mail som från början uppfanns av mannen bakom Qmail, Dan Bernstein. Mailservern skriver en fil per mail i <tt>Maildir/tmp</tt> och flyttar sedan filen till <tt>Maildir/new</tt> där mailprogrammet eller IMAP-servern upptäcker brevet och flyttar det till <tt>Maildir/cur</tt>. Det här förfarandet undviker låsproblem och gör att flera programvaror utan problem samtidigt kan komma åt en mailbox, utan låsproblem, och utan problem över nätverksfilsystem. För mer detaljer, se [http://cr.yp.to/proto/maildir.html http://cr.yp.to/proto/maildir.html].

Lysators mailserver levererar som sagt till <tt>/var/mail/<username>/Maildir</tt>. IMAP-servern är sedan konfigurerad att uppfatta denna mailbox som INBOX. Eventuella övriga mailfolders läggs i form av underkataloger till <tt>/var/mail/<username>/Maildir</tt>. Exempel: Om du har en mailbox för spam som du kallar för "Spam" så kommer mail i denna att lagras i en katalog vid namn <tt>/var/mail/<username
>/Maildir/.Spam</tt>. Naturligtvis kan du konfigurera eventuella filter att leverera mail till en subfolder.

==Enbart Maildir!==
Den här generationen mailserver tillåter bara leverans till maildir i <tt>/var/mail/<username>/Maildir</tt>. Filer som läggs på andra ställen i filsystemet på [[bernadotte]] kan komma att tas bort utan förvarning, undantaget <tt>/var/mail/<username>/.forward</tt> och konfigurationsfiler för procmail eller maildrop.

==Konvertering==
Om du redan hade gått över till Maildir med förra mailservern så har din existerande mailbox flyttats över. Om du inte hade gjort det så har din existerande mailbox konverterats till Maildir i samband med mailserverbytet. Om du har mailboxar i mbox-format liggandes på vanliga <tt>/home</tt> och vill konvertera till Maildir så att de blir åtkomliga från mailservern och via IMAP och Webmail, så använder du <tt>mbox2maildir</tt>. Se sidan om mbox2maildir. Exempelvis så ska du för att konvertera en mbox-box du har i <tt>~/Mail/sent-mail</tt> köra <tt>mbox2maildir ~/Mail/sent-mail /var/mail/<username>/Maildir/.sent-mail</tt>

==Att läsa Maildir med diverse mailklienter==
Lysators medlemmar använder varenda mailklient som någonsin uppfunnits på denna jord, och så några till. Här är lite tips om hur man kommer åt Maildir från de olika programmen.

===Pine===

Använd till att börja med en Pine som är patchad med Maildir-patch. En sådan finns exempelvis att tillgå i <tt>/usr/local/bin</tt> på våra Solaris-maskiner.

Skapa en symlänk vid namn Maildir i din hemkatalog, som pekar på din inbox:

ln -s /var/mail/${USER}/Maildir ~/

Sätt sedan inbox-path i Pine till en tom sträng. Nu ska du kunna komma åt din inbox.

Tack till Fredrik Nyström för detta tips!

===Mutt===

Sätt följande i din <tt>~/.muttrc</tt>:

set spoolfile = /var/mail/eric/Maildir
set mbox_type = Maildir
set folder = /var/mail/eric/Maildir
set mbox = /var/mail/eric/Maildir

Andra tips är att sätta:

set sort=reverse-date

..för en sorteringsordning som en del tycker är bättre, samt:

set editor=emacsclient

..så kan man editera brev med Emacs i stället för med vi (som är standard). Gillar man editorn i Pine, så sätter man editor till pico. Tack till Eric Svensson, Johannes Markström och Emil Styrke för de här tipsen.

===RMAIL===

RMAIL är ett gammalt konstigt mailprogram inuti Emacs. Men en del gillar det. Det gör de bara för att de inte har förstått att Gnus är bättre.

För att få igång Rmail krävs att du byter ut movemail-programmet mot ett som förstår Maildir. Ett sådant är mdmovemail som finns att hämta på [http://www.qmail.org/mdmovemail http://www.qmail.org/mdmovemail].

Ladda ned mdmovemail och lägg det någonstans. Gör det exekverbart (med <tt>chmod +x modmovmail.pl</tt>). Se till att det hittar Perl.

Ändra raden:

$strip_duplicates = 1;

..till:

$strip_duplicates = undef;

Skapa en <tt>/var/mail/${USER}/Maildir/.rmail-dummy</tt>:

touch /var/mail/${USER}/Maildir/.rmail-dummy

Lägg in följande rader i din <tt>~/.emacs</tt>:

(setq rmail-primary-inbox-list
'("/var/mail/<användarnamn>/Maildir/.rmail-dummy"))
(setq rmail-movemail-program (expand-file-name
"~/bin/sh/mdmovemail.pl"))

Starta om emacs. Nu ska det fungera.

Tack till Thomas Bellman för de här instruktionerna.

==Sortering, procmail, maildrop==
Det är tillåtet att via .forward köra procmail eller maildrop för att sortera post till subfolder under <tt>/var/mail/<username>/Maildir</tt>.

INGA EGNA KOMMANDON, PERL-HACK, EGENINSTALLERAD PROGRAMVARA ELLER LIKNANDE FÅR KÖRAS PÅ MAILSERVERN.

DET ÄR INTE TILLÅTET ATT LÅTA PROCMAIL ELLER MAILDROP EXEKEVERA ANDRA KOMMANDON. ENBART INBYGGD FILTERFUNKTIONALITET FÅR ANVÄNDAS!

Anledningen till ovanstående regler är att det har varit en hel del problem med script som uppfört sig dumt och käkat resurser. För att tillfredställa hacklusten hos folk som absolut vill köra konstiga kommandon när det dyker upp mail går det bra att vidarebefordra mail till <tt>mailexec.lysator.liu.se</tt>, som också har tillgång till Lysators vanliga <tt>/home</tt>. [[Mailexec]] kan ej garanteras få samma uppmärksamhet vid problem som den vanliga mailservern. Se vidare i avsnittet om mailexec.

Ett annat, bra, sätt att ta hand om mail är att låta mailservern lagra den i maildir och sedan behandla den med cronjobb på någon av Lysators övriga servrar. Det stör inte mailservern över huvud taget.

Här är fullständig path till de program som finns på mailservern, och som det är tillåtet att använda i din .forward:

/usr/bin/procmail
/usr/bin/maildrop

Sidan [[procmail]] innehåller mer information om hur man använder procmail. (Just nu är den sidan inte riktigt uppdaterad, men den är nog användbar ändå. Kom bara ihåg att den här sidan stämmer bättre med verkligheten än den sidan!)

==Inloggning på mailservern==
Vanliga användare kan inte logga in på mailservern. Det ska normalt inte behövas.

==Övrigt om .forward-filer==
Med hjälp av en fil som heter <tt>.forward</tt> i <tt>/var/mail/<username></tt> kan du vidarebefordra mail till andra adresser än den på Lysator. [http://www.postfix.org/local.8.html Postfixs officiella dokumentation] beskriver formatet.

Notera att man kan göra många saker med .forward. Skicka mail till flera adresser exempelvis genom att skriva flera adresser i den (en per rad) och exekvera kommandon. Om man också vill ha lokal leverans tillsammans med en forward så bör man lägga till <tt>/home/<username>/Maildir/</tt> i sin .forward. Mer info hittas om man glor på länkarna ovan.

Postfix ser allvarligt på filrättigheter. Eller, för att uttrycka sig så att kidzen förstår: Ey, len, Postfix ger fett me' credz till filrightsen.

.forward-filer får exempelvis inte ha generösare rättigheter än 644 (rw-r--r--). Dvs, om din .forward funkade förut, men inte funkar nu så kan det vara en <tt>chmod 644 .forward</tt> som behövs.

Av intresse kan också vara att Postfix kör filer som inkluderas från alias (ex.vis mailinglistor) som ägaren och gruppen för denna fil. Om ägaren skulle råka vara root, så körs filen som nobody.

De flesta include-filer innehåller dock bara mail-adresser, så där är det inga problem. Problem kan uppstå först då leverans ska ske till fil, eller till kommando.

Om du använder mailadresser på formen <tt><användarnamn>+<någonting>@lysator.liu.se</tt> så är det bra att känna till att det går att skapa egna forwards för dessa. Om du har en <tt>/var/mail/<username>/.forward+någonting</tt> så är det den som används när mail skickas till <användarnamn>+någonting@lysator.liu.se.

Gamla <tt>~/.forward</tt> flyttades ej över i samband med mailserverbytet. Förhoppningsvis tar även du tillfället i akt att se över dina mailinställningar.

==Ta bort all sin Mail==
Om man vill ta bort _all_ mail man har lagrad på lysators mailserver måste man vara aningen försiktig om man ska kunna fortsätta ta emot mail. Om man har så mycket mail att det inte är praktiskt att ta bort dem genom att använda klienten så är en lämplig metod:

cd /var/mail/$USER
mv Maildir Maildir.old && \
mkdir -p Maildir/{cur,new,tmp} && \
chmod -R 700 Maildir
rm -rf Maildir.old

Har man väldigt mycket mail att ta bort är det lämpligt att be root om hjälp med det sista steget, eftersom det då kan göras lokalt på mailserver istället för över NFS.

==SPAM och Virus==
Lysators mailserver försöker bli av med lite skräp innan det levereras till dig. Filtreringen sker i flera steg.

===Andra DNS-kollar===

Det finns ett antal andra kollar, exempelvis kan man kolla om domänen för avsändande mailadress går att slå upp i DNS, och om avsändande mailservers IP går att slå upp i DNS. Den första av de här reglerna tenderar att kapa bort en hel del SPAM.

===Greylisting===

Greylisting är en teknik där man tittar på tripleten (IP på avsändande mailserver, avsändaradress, mottagaradress). Första gången en unik triplet dyker upp så ger man en temporär felkod. En normal mailserver försöker då att leverera mailet igen efter en liten stund (fem minuter eller så), medan den speciella programvara spamavsändare använder helt enkelt struntar i att skicka iväg mailet.

Var gång du får mail från en ny mottagare tar det alltså en liten stund innan mailet kommer fram, men stora mängder spam kommer inte fram över huvud taget.

Lysators mailserver kör per default greylisting, men du kan slå av det för just din adress med hjälp av [[LysAdm]].

Mer information om greylisting finner du på exempelvis [http://greylisting.org http://greylisting.org].

===ClamAV===

När mailet väl tagit sig in på mailservern körs det genom ClamAV som kör virusscanning för att detektera virus. Klassas mailet som virus slängs det utan att vare sig avsändare eller mottagare får något meddelande. Avsändaren får inget, för virus har ändå oftast falsk avsändare. Mottagare får inget, eftersom ett meddelande om ett virus inte gör någon glad.

===Spamassassin===
Mailet körs sedan igenom Spamassassin, som med hjälp av regler, DNS-listor, analys på ingående URLer, autolearn mm försöker detektera spam. Påfallande ofta lyckas det, och då märks mailet upp med headern X-Spam-Flag: Yes.

===Engångsadresser===

Det absolut effektivaste sättet att slippa spam är att aldrig någonsin ge ut sin emailadress till någon. Fast då försvinner lite av idén med email.

En annan variant är att använda engångsadresser när man exempelvis anmäler sig på diverse webtjänster och för adresser man har på sina websidor. Lysators system erbjuder två sätt att generera sådana adresser.

====Plus-syntaxen====

Adresser av typen <tt><username>+<extension>@lysator.liu.se</tt> ger ett sätt att skapa engångsadresser. Mail som skickas till exempelvis <tt>gazonk+lysmail@lysator.liu.se</tt> hamnar i brevlådan för användaren 'gazonk'.

Som en extra feature går det att använda särskilda .forward-filer för sådana här adresser. Om du skapar en <tt>.forward+lysmail</tt> i <tt>/var/mail/<username></tt> så kan du styra vad som ska hända med mail som skickas till <dittanvändarnamn>+lysmail@lysator.liu.se. Om du märker att en adress du skapat på det här sättet används för spam kan du alltså skapa en <tt>.forward-fil</tt> för den adressen som innehåller raden <tt>/dev/null</tt>. Då kommer all mail till den adressen att kastas i bithinken, dvs tas bort innan det når dig.

Ett problem med den här typen av adresser är att inte alla webtjänster och liknande anser att den är korrekt, så de kan vägra ta emot den. Då kan man använda en adress från User-domänen i stället.

Plus-syntaxen kan naturligtvis användas till andra saker också, exempelvis för att snabbt implementera mailinglistor. Se hur man startar och driver en elektronisk postlista för mer information.

====User-domänen====

Alla användare på lysator har möjlighet att använda adresser på mönstret <tt><någonting>@<username>.user.lysator.liu.se</tt>. Dvs, om du har användarnamnet 'gazonk' så kan du använda adresser där delen efter '@' är <tt>gazonk.user.lysator.liu.se</tt>. Vad du skriver före '@' spelar ingen roll, det hamnar i din mailbox ändå.

Det här betyder att om du anmäler dig till webtjänsten "foo" så kan du använda (exempelvis) adressen <tt>foo@<username>.user.lysator.liu.se</tt> och ändå få mail från tjänsten.

För att det ska vara någon nytta med det här måste det finnas ett säkert sätt att filtrera ut mail från den här domänen. Det gör det. Det är nämligen så att Postfix (mailservern) skriver en header när ett sådant här brev levereras. Headern heter Delivered-To och sätts till <tt><username>+user_<localpart>@lysator.liu.se</tt> där <localpart> är vad som stod före '@' i adressen. Det här betyder också att man kan använda särskilda .forward-filer precis som för Plus-syntaxen beskriven ovan. Dvs, om du vill låta brev som skickas till <tt>foo@gazonk.user.lysator.liu.se</tt> hamna i sopkorgen så skapar du en fil som heter <tt>.forward+user_foo</tt> i <tt>/var/mail/gazonk</tt> och låter den innehålla <tt>/dev/null</tt>.

Pga diverse omskrivningar så behålls inte hela To-raden när du gör såhär, utan när du får brevet har ditt användarnamn kapats bort. Det här är en stor bugg, men ingen har lyckats fixa den, så tig och lid. Eller ge oss rötter tips om hur man kan fixa till det.

==Mailinglistor==
Allt om hur du driver mailinglistor på Lysator finns att läsa på en särskild sida om [[E-postlistor]].

==Hostnamn==
Hostname du skall använda för att skicka och ta emot post finns beskrivna i ett särskilt dokument om [POP och IMAP]. Om du gör forward från Lysator och har en paranoid brandvägg kan det vara bra att veta att alla utgående uppkopplingar från Lysators mailserver kommer från adressen <tt>mail.lysator.liu.se</tt> 130.236.254.3.

==Authsmtp==
Det går att köra autenticerad SMTP mot Lysators mailserver. Mer om detta i manulen om [[AUTHSMTP]].

==mailexec.lysator.liu.se==
Tidigare generationer mailservrar har monterat samma /home som resten av Lysators servrar, vilket har inneburit att man har kunnat sortera mail, köra program och hacka på i all oändlighet när mail har anlänt.

Det här är inte bara av godo, ty om någon filserver på Lysator har varit trasig, har mailen ibland stått stilla. Den här generationen mailserver monterar alltså inga filsystem från övriga Lysator, för att undvika problem av den här arten.

Problem har också uppstått i form av att programvara som Lysiter kört via ~/.forward ibland varit resurskrävande, och därför har käkat resurer som behövs till att leverera mail.

För att komma undan det här problemet, men ändå tillåta hacklusten att flöda fritt, används nu två servrar. Den första, [[bernadotte]], monterar som nämns ovan en egen /home, där din mail levereras till Maildir. Denna /home finns, som också nämnts, tillgänglig som /var/mail på resten av Lysators system.

Den andra servern är den som har aliaset mailexec.lysator.liu.se. Den här maskinen monterar /home, /pkg och /usr/local. Om inte programvara du vill använda finns på den här maskinen kan du alltså installera den om du är med i pkg-gruppen. [[mailexec]] berättar mer om maskinen.

mailexec.lysator.liu.se läser den ~/.forward som finns i den vanliga /home-katalogen, och utför instruktioner där. För att vidarebefordra mail från mailservern som tar emot dina mail till mailexec skriver du alltså, i /var/mail/<username>/.forward, såhär:

<username>@mailexec.lysator.liu.se

En sammanfattning

Vad du alltså behöver göra efter flytten är att:

* Se över eventuell .forward, och anpassa eventuella sökvägar så att de stämmer med sökvägarna på bernadotte.
* Se över eventuella procmailhack, och se till att de överensstämmer med reglerna för mailsortering på bernadotte.
* Flytta .forward till rätt ställe. Det sker från övriga datorer på Lysator genom att flytta filen till <tt>/var/mail/<username></tt>
* Se till att rättigheterna på /var/mail/<username>/.forward är max 644 (<tt>chmod 644 /var/mail/<username>/.forward</tt>)
* Eventuellt ersätta .forward-hack med en forward till <tt><username>@mailexec.lysator.liu.se</tt>

[[Category:E-post]]

Rootmanual:Snabbmanual för FreeBSD

2009-12-05T14:32:29Z

Poj: Lite städning av datorhandboken.

[[Kategori:Rootmanual|Snabbmanual, FreeBSD]]
[[Kategori:Föråldrat]]
{{Historiskt}}
== Rötter som redan kan FreeBSD ==
* Per O Jonsson, poj

== Mer information ==
[http://www.freebsd.org/doc/en_US.ISO8859-1/books/handbook/ Handboken] innehåller massa information om allt man kan tänkas vilja veta (nästan).

== Program ur distributionen ==
Se <tt>man ports</tt> eller [http://www.freebsd.org/doc/en_US.ISO8859-1/books/handbook/ Handboken]
=== Installera ===
Leta reda på det du vill installera under <tt>/usr/ports</tt>, gå till biblioteket och gör:
<pre>make
make install
</pre>
Normalt måste detta göras som root.
Det är trevligt att spara disk, så gör även
<pre>make clean</pre>

=== Automatiska säkerhetsuppdateringar ===
Finns inte.

Skilj på säkerhetsuppdateringar för '''ports''' (program installerade från <tt>/usr/ports</tt>) och '''systemprogram'''.
För '''systemprogram''' lämnas ofta patchar som ska läggas på källkodsträdet i <tt>/usr/src</tt> varefter valda delar av detta byggs om. Se aktuellt advisory eller [http://www.freebsd.org/doc/en_US.ISO8859-1/books/handbook/ Handboken]

== Tjänster ==

=== Starta och stoppa ===
Normalt med script under <tt>/etc/rc.d/</tt>. Scripten kollar på
# <tt>/etc/defaults/rc.conf</tt>
# <tt>/etc/rc.conf</tt>
för att se om tjänster ska startas. Inställningar i den senare filen skriver över inställningar i den förra.

=== Miljövariabler ===
Att titta i <tt>/etc/defaults/rc.conf</tt> och skriva lokala ändringar i <tt>/etc/rc.conf</tt>
är oftast rätt sätt att styra hur tjänster startas.

== Konfigurera nätverk ==
Skriv lämpliga inställningar i <tt>/etc/rc.conf</tt>. Hur finns bland annat dokumenterat i
[http://www.freebsd.org/doc/en_US.ISO8859-1/books/handbook/config-network-setup.html Handbokens avsnitt om nätverksinställningar].

== Användares standardmiljö ==
Ingen bra metod finns för att påverka. En del (typ Locales) kan styras med login-klasser (se exempelvis <tt>man login.conf</tt>).

== Installera ett nytt system ==
Dokumenterat i [http://www.freebsd.org/doc/en_US.ISO8859-1/books/handbook/ Handboken], men är inte helt enkelt. Kan krävas lite specialhack eftersom '''amd''' som används för automounts inte är kompatibel med motsvarande saker för [[Solaris]]

Rootmanual

2009-12-05T14:21:49Z

Poj: /* Snabbmanualer för olika Unixar */ Plocka bort saker som inte längre är aktuella.

[[Kategori:Rootmanual]]
__NOTOC__
Här finns lite artiklar med saker en root skulle kunna tänkas göra:

==Snabbmanualer för olika Unixar==
* [[Rootmanual:Snabbmanual_för_Gentoo_Linux | Gentoo Linux]]
* [[Rootmanual:Snabbmanual_för_OpenBSD | OpenBSD]]
* [[Rootmanual:Snabbmanual_för_Solaris | Solaris ]]

==Datorhandboken==
* [[:Kategori:Mallar|Mallar att använda på olika sidor på Datorhandboken.]]
* [[Datorhandbok:Dokumentera en dator|Att dokumentera en dator i Datorhandboken.]]

== Användarhantering ==
* [[Rootmanual:Skapa Användare | Skapa Användare]]
* [[Rootmanual:Ta bort en användare | Ta bort en användare]]
* [[Rootmanual:Byta login | Byta login för användare]]
* [[Rootmanual:Grupper i Unix | Grupper]]
** [[Rootmanual:Gruppen pkg | pkg]]
* [[Rootmanual:Kerberoshantering | Kerberoshantering]]
** [[Rootmanual:Byta lösenord | Byta lösenord för användare]]
** [[Rootmanual:Ta bort password expire | Ta bort password expire]]
** [[Rootmanual:Kerberoshantering | Fixa expire på /admin principal]]
* [[Rootmanual:Blandat Användare | Blandat om användarhantering]]
* [[Rootmanual:Policies Användare | Policies för Användarhantering]]

=== Roothantering ===
* [[Rootmanual:Hantera root rättigheter | Hantera root-rättigheter]]
** [[Rootmanual:Skapa root | Skapa root]]
** [[Rootmanual:Ta bort root | Ta bort root]]

== FOO-relaterat ==
* [[Rootmanual:Önskelista | '''Roots önskelista på saker som vore bra att ha i Foo''']]
=== Nätverk ===
* [[Rootmanual:IPv6 | Din guide till IPv6]]
* [[Rootmanual:Färger på TP-sladd | Standard för färger på TP-sladdar ]]
* [[Rootmanual:Switch | Switchar i FOO]]

=== Hydror ===
* [[Rootmanual:Vad är kopplat på Hydrorna | Vad är kopplat på Hydrorna]]
* [[Rootmanual:Ange portar | Ange portar på hydrorna ]]

=== Övrigt ===
* [[Rootmanual:Nätverksstyrda strömbrytare | Nätverksstyrda strömbrytare]] som kan strömcykla [[Manhattan]]
* [[Rootmanual:KVM switchar | Hur fungerar KVM-switcharna]]
* [[Rootmanual:Passerkort FOO | Passerkort för att komma in i FOO]]
* [[Rootmanual:PXE | PXE-bootning]]

== Olika System ==

=== Epost-relaterat ===
* [[Rootmanual:Konvertera smartlist till Mailman | Konvertera smartlist till Mailman]]
* [[Rootmanual:Uppdatera komimportmail | Uppdatera komimportmail]]
* [[Rootmanual:Uppdatera Mailman | Uppdatera Mailman]]
* [[Rootmanual:Grålistning:Vitlistning | Vitlista IP-adresser]] för att ta sig förbi grålistningen
* [[Rootmanual:Ändra alias | Ändra aliasen]] för @lysator.liu.se

=== LysCVS och LSVN ===
* [[Rootmanual:Importera gamla cvsprojekt till LysCVS|Importera gamla cvsprojekt till LysCVS]]
* [[Rootmanual:Importera gamla cvsprojekt till LSVN|Importera gamla cvsprojekt till LSVN]]

=== Solaris ===
* [[Rootmanual:A3500 | Konfigurera A3500-RAID-programvaran på Solaris 10 ]]
* [[Rootmanual:QLA2100 | Konfigura Qlogic QLA2100 HBA-devicedrivern på Solaris 10 ]]
* [[Rootmanual:ZFS | Konfigurationstips för ZFS ]]
* [[Rootmanual:SolarisZones | Solaris Zones]]
* [[Rootmanual:pca | Patchverktyget PCA]]
* [[Rootmanual:IPv6 | IPv6 på Solaris]]

=== Linux ===

* [[Rootmanual:Linux rootspegel | Spegla rootdisken med mdadm]]

=== FibreChannel ===
* [[Rootmanual:FC | Allmänt om FibreChannel ]]
* [[Rootmanual:Brocade2400 | Konfigura Brocade 2400/Compaq SAN Switch 8 ]]
* [[Rootmanual:EMC2-DS16 |Hur man konfigurerar EMC2 DS16 FC-switchar]]

=== www ===
* [[Rootmanual:Webservern | Lysators Webserver ]]
* [[Rootmanual:Uppgradera_nginx | Uppgradera nginx ]]
* [[Rootmanual:Planet Lysator | Planet Lysator ]]

== Backup ==

Lysator kör (mer eller mindre) flera parallella backupsystem.

* [[Rootmanual:lysrdiff | LYSrdiff]] - rdiff-backup till USB-diskar.
* [[Backup HOWTO | Bacula]] - ibland är vår Baculainstallation igång. Fast oftast inte.
* [[Rootmanual:rsync-speglar | rsync-speglar]] - saker speglas kors och tvärs.
* [[Rootmanual:rsync-sunky | rsync till sunky.ifm]] - att spegla mer till sunky.

== Blandat ==
* [[Rootmanual:Standardprogram | Standardprogram]]
* [[Rootmanual:Lysatorfiera en dator | Lysatorfiera en dator]]
* [[Rootmanual:Installera Solaris på en ny dator | Installera Solaris på en ny dator]]
* [[Rootmanual:Övertyga en SUN att prata serieport | Övertyga en SUN att prata serieport, även om den har tangentbord]]
* [[Rootmanual:Patchning | Patchning]]
* [[Rootmanual:Cfengine | Cfengine ]]
* [[Rootmanual:Ta upp och ner LysLysKOM | Ta upp och ner LysLysKOM ]]
* [[Rootmanual:Blandat YP och DNS | Blandat om YP och DNS ]]
* [[Rootmanual:Webware | Webware]]
** [[Rootmanual:Inventarieregistret | Inventarieregistret]]
* [[Rootmanual:OID | OID]]
* [[Rootmanual:Nagios | Nagios]] - ändra konfiguration
* [[Rootmanual:NRPE | Installera NRPE]]
* [[Rootmanual:Bittorrent | Installera Lysators Bittorrent-tracker ]]
* [[Rootmanual:ATX-kragg | Få ström ur ett ATX-kragg ]]
* [[Rootmanual:Enodia | Enodia ]]

== Inventarieregistret ==
Inventarieregistret nås på [https://webware.lysator.liu.se/lysinv/ https://webware.lysator.liu.se/lysinv/].

Använd ditt vanliga kontonamn och lösenord. Rötter och styrelsemedlemmar har access till
inventarieregistret när det fungerar.

Sherman

2009-12-05T14:16:39Z

Poj: Länka inte till poj eftersom maskinen inte längre är i drift.

{{Ej_i_drift}}

{| style="border: 0px"
! Funktion
| Filserver
|-
! Specialfunktion
| NFS-server för /pkg, övertaget från [[Inservitus]] och Stofildisk.
|-
|
| NFS-server för binärpaket för diverse system
|-
! Operativsystem
|
|-
! Arkitektur
| x86/PC
|-
! CPU
| 2*P4 Xeon 2.4GHz
|-
! Minne
| 1 Gb
|-
! Modell
| Hembygge
|-
! Placering
| [[FOO-hallen]], Rullbordet
|-
! valign="top" | Foto
| [[Bild:Sherman.jpg|none|thumb]]
|-
! Ansvarig root
| Per Jonsson (<tt>poj</tt>)
|-
! Driftstatus
| Ej i drift
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
| {{LysINV|nr=497}}
|}

== Ändringar i NFS-export ==

<tt>mountd</tt> har en egen cache för nätgrupper. En helt ny maskin får alltså inte montera <tt>/pkg</tt>, eftersom Sherman inte ser den i nätgruppen. Det enda sättet att rensa cachen verkar vara att starta om <tt>mountd</tt>, t.ex. genom:

kill -HUP `cat /var/run/mountd.pid`

[[Category:Tjänsteservrar]]
[[Category:Maskiner ur drift]]

Tudor

2009-12-05T14:09:40Z

Poj: Länka till rätt root.

{| style="border: 0px"
! Funktion
| Utvecklingsserver tjänstehantering blogs.lysator.liu.se
|-
! Specialfunktion
|
|-
! Kuriosa
| Namngiven efter [http://en.wikipedia.org/wiki/House_of_Tudor Huset Tudor], kunglig engelsk familj. Är av samma typ som [[Plantagenet]].
[[Plantagenet]] namngavs först, och Tudor kom till som ett val i samma serie.
|-
! Operativsystem
| [[:Kategori:Debian 5.0 | Debian Lenny]]
|-
! Arkitektur
| x86/PC
|-
! CPU
| 2*P3 733 MHz
|-
! Minne
| 640 Mb
|-
! Modell
| Compaq Proliant DL380 G1
|-
! Placering
| [[FOO-hallen]], [[:Kategori:Rack B9 | Rack B9]]
|-
! valign="top" | Foto
|
|-
! Ansvarig root
| Per Jonsson (<tt>[[User:Poj |poj]]</tt>)
|-
! Driftstatus
| I drift
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
| {{LysINV|nr=677}}
|}

[[Category:Tjänsteservrar]]
[[Kategori:Rack B9]]
[[Kategori:Debian 5.0]]
[[Kategori:Maskiner i drift]]

Lenin

2009-11-09T17:30:58Z

Poj: Lade till mallen för ur drift också.

{{Ej_i_drift}}
{| style="border: 0px"
! Funktion
| Tjänsteserver
|-
! Specialfunktion
| Var server för E-post.
|-
! Operativsystem
| Debian Linux 3.1
|-
! Arkitektur
| x86/PC
|-
! CPU
| 2 * 850 MHz Pentium III
|-
! Minne
| 1 GB
|-
! SSH-fingeravtryck
|
|-
! Modell
| Dell
|-
! Placering
| [[FOO-hallen]], [[:Kategori:Rack B8 | rack B8]]
|-
! Foto
| [[Bild:Lenin.jpg|none|thumb]]
|-
! Ansvarig root
| Per Jonsson (<tt>poj</tt>)
|-
! Driftstatus
| Tagen ur drift
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
| {{LysINV|nr=071}}
|}

[[Category:Tjänsteservrar]]
[[Category:Maskiner ur drift]]
[[Kategori:Rack B8]]

Lenin

2009-11-09T17:28:44Z

Poj: Lenin är inte längre i drift.

{| style="border: 0px"
! Funktion
| Tjänsteserver
|-
! Specialfunktion
| Var server för E-post.
|-
! Operativsystem
| [[:Kategori:Debian 3.1 | Debian Linux 3.1]]
|-
! Arkitektur
| x86/PC
|-
! CPU
| 2 * 850 MHz Pentium III
|-
! Minne
| 1 GB
|-
! SSH-fingeravtryck
|
|-
! Modell
| Dell
|-
! Placering
| [[FOO-hallen]], [[:Kategori:Rack B8 | rack B8]]
|-
! Foto
| [[Bild:Lenin.jpg|none|thumb]]
|-
! Ansvarig root
| Per Jonsson (<tt>poj</tt>)
|-
! Driftstatus
| Tagen ur drift
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
| {{LysINV|nr=071}}
|}

[[Category:Tjänsteservrar]]
[[Category:Maskiner ur drift]]
[[Kategori:Rack B8]]
[[Kategori:Debian 3.1]]

Rootmanual:lysrdiff

2009-10-27T18:42:41Z

Poj: /* Implementation */ Lade till info om var i Datorhandboken det finns lite mer dokumentation

[[Kategori:Rootmanual|lysrdiff]]
== Lathund ==

<ul>
<li>Sätta PATH så LYSrdiff-prylarna finns med: <code>
PATH=/opt/LYSrdiff/bin:$PATH
 </code>
<li>Skapa ny lista av backupjobb som ska köras: <code>
fetch-backup-work
 </code>
<li>Distribuera ut nya backupjobb på backuppartitionerna: <code>
distribute -i 1/0 1/1 2/0 2/1
 </code>
<li>Köra alla jobb som hör till vissa partitioner: <code>
backup-all 1/0 1/1 2/0 2/1
</code>
<li>Läsa tillbaka den nyaste backupen av calles hemkatalog: 
<code>rdiff-backup --force -r 0B --null-separator \ 
--remote-schema 'ssh -a -k -x -i /root/.ssh/backupkey %s /opt/LYSrdiff/bin/rdiff-backup --server' \ 
/lysrdiff/0/perm/lysrdiff/backups/home/calle/files home::/export/home/calle
</code> Flaggan <code>--force</code> behövs om katalogen redan finns.
<li>Se status: 
<code>lysrdiff-status</code>
</ul>

== Bakgrund ==

Lysator har haft många backupsystem genom åren. En gemensam faktor är att de varit bandbaserade. En annan gemensam faktor är att banden och/eller bandarna strulat.

De två senaste backupsystemen har använt komplexa programvaror: Legato Networker och Bacula. Legato Networker kostar pengar. Lysator använde en begagnad licens till en gammal version av programvaran. Den fungerade inte så bra när man skulle läsa tillbaka ett stort filträd. Det tog timmar bara att bygga upp indexet. Det kunde dröja en dag innan man upptäckte att bandet var trasigt, så att man inte kunde läsa tillbaka sin backup.

Bacula är fri programvara. Det kostar utvecklingstid, ty det har fortfarande många barnsjukdomar. Det är precis som Networker väldigt långsamt när det ska läsa tillbaka filer.

Disk blir bara billigare och billigare. Det är numera ekonomiskt försvarbart att ta backup till disk. Tack vare billiga USB-diskar kan man till och med använda disk för off-site-backup.

I oktober 2006 hade Lysator varit utan fungerande backup ett tag. (Några ad-hoc-rsync-speglingar gjordes, så situationen var inte helt akut, men ändå inte acceptabel.) Ett förslag om att Lysator skulle investera drygt 35000 kronor på ett Linux-RAID-system för att köra TSM (en proprietär backuplösning) lades fram. Några stofilrötter tyckte det var för mycket pengar att lägga på ett system, som de trodde hade stora möjligheter att misslyckas. Och ceder trodde att man skulle kunna få till ett minst lika bra backupsystem för en bråkdel av kostnaden.

Detta är bakgrunden till backupsystemet LYSrdiff.

== Filosofi ==

Disk är billigt.

rdiff-backup är en bra byggsten när man bygger ett backupsystem.

Lysator har många saker som det är värt att ta backup av. Ett backupsystem bör göras så att de olika backuperna är oberoende av varandra. Om t ex en användares namngivning av sina filer triggar en bugg i rdiff-backup ska det inte påverka alla andra användare -- isolera skadan!

RAID är komplext. Backupsystemet ska vara stabilt. Man får stabilitet genom att använda beprövad teknik, och hålla sig undan från sluten hårdvara eller mjukvaru-RAID som bara används av 0.3% av Linuxanvändarna. Det är bättre att använda ext3 som alla andra, och spegla diskar "manuellt" med rsync.

Ett backupsystem måste vara utbyggbart: man måste kunna stoppa in mer disk, man måste kunna dela upp backupjobbet på flera backupservrar om det visar sig att en backupserver inte räcker till för belastningen.

== Implementation ==

Källkoden lagras i Subversion. Man kan checka ut den anonymt:

svn co http://lsvn.lysator.liu.se/svnroot/lysrdiff/trunk/lysrdiff

Lysdridff är installerat under /opt/LYSrdiff på backupservern (för tillfället [[shafan]]).

En central del är filen var/tasks. Varje rad beskriver ett backupjobb. Varje rad består av fyra delar:

* category - kategori, t ex "home" eller "lyswww"
* subcategory - de flesta kategorier har någon typ av underkategorier. För "home" är det t ex användarnamn.
* server - den dator man ska logga in på för att komma åt disken.
* serverpath - den katalog som det ska tas backup på.

Filen var/tasks skapas av fetch-backup-work.

backup-one-task tar backup av ett backupjobb. backup-all loopar över alla backupjobb. backup-repeatedly loopar över alla backupjobb om och om igen.

Det finns en del blandad, extra dokumentation under [[:Kategori:Lysrdiff| Kategorin Lysrdiff]] här i Datorhandboken

== category ==

För tillfället finns följande kategorier (antalet subkategorier 2007-01-16 inom parentes):

* home (1493): användarkataloger, tagna från NIS-mappen auto_home
* lyswww (962): användares websidor, tagna från /lysator/lyswww/users/common
* mail (716): användarnas mailkataloger, tagna från /var/mail (lenin:/home)
* roxen (220): användares websidor, tagna från /lysator/lyswww/users/roxen_only
* lyscvs (219): CVS-projekt från stalingrad
* ftp-pub (53): Filer publicerade på Lysators FTP-server
* lsvn (45): Subversion-projekt från stalingrad
* lyssvn (10): Subversion-projekt från poseidon
* lenin (5): Systemdiskar för lenin
* sedesopim (4): Systemdiskar för sedesopim
* poseidon (2): Systemdiskar för poseidon
* kilauea (2): Systemdiskar för kilauea
* medreg (1): Medlemsregistret
* lyskom (1): LysKOM-databasen
* hanna (1): Systemdisk för hanna
* quota1: användarkataloger i /home/quota1.

=== Status ===

Backup tas manuellt ca en gång per dygn. Det tar ca 8 timmar att köra igenom backupen en runda. Med de undantag som listas nedan tas det backup av allt i de kategorier som nämns ovan.

* För många av systemdiskarna tas det bara mycket begränsade backuper. Målet är att ha backup av systemspecifik konfiguration, inte att kunna återställa systemen från backupen.

=== Kommande kategorier ===

* quota1 - användarnas quota-skyddade partitioner
* lysdisk - lysdiskpartitioner som inte är $HOME, om det finns några sådana kvar
* ? - saker som ligger bland $HOME-katalogerna men inte finns i auto_home (om det finns något sådant)
* ...och säkert en hel massa annat

== Milstenar ==

Redan passerade milstenar.

* Skapa proof-of-concept-scripts på sedesopim, och kör dem på ledig disk som finns där. Passerad 2006-10-12.

* Få styrelsen att finansiera inköp av en USB-disk. Passerad 2006-10-14.

* Checka in lysrdiff i subversion. Passerad 2006-10-14.

* 2006-10-15: Dokumentera lysrdiff på denna sida. Passerad 2006-10-15.

* 2006-10-15: Beställ USB-disk. Passerad 2006-10-15.

* 2006-10-18: Hämta ut USB-disken. Passerad 2006-10-18.

* 2006-10-19: Koppla in USB-disken. Passerad 2006-10-18. {{LysINV2|nr=641|name=Diskens post i LysINV}}.

* 2006-10-22: Avslutad backup av alla hemkataloger, alla användar-web-kataloger (common och Roxen). Passerad 2006-10-26, med undantag för lysdisk-användare (på grund av hårdvaruproblem med Manhattan). Förseningen beror till största del på att det tog mer tid än väntat att kopiera stora mängder data, och till viss del på reparationsarbeten på Manhattan och en oplanerad omboot av sedesopim som skedde av misstag.

* 2006-12-01: Undersök om någon av de datorer Lysator redan har duger till att köra LYSrdiff. Resultat: nej, vi har ingen passande dator. Passerad 2007-01-16.

* 2006-10-29: Avslutad backup av LysKOM-databasen, projekt-web-kataloger, lysdiskar som inte är hemkataloger, /pkg/cfengine. Passerad 2007-01-16, mer eller mindre. Det finns inte kvar några lysdiskar, och /pkg/cfengine finns det inte plats för. I stället tas det backup av en massa annat (se ovan).

Planerade milstenar:

* 2006-11-05: Inventera vad annat som det bör tas backup av, och ta backup av det.

* 2006-12-10: Skriva utvärderingsrapport om hur systemet har fungerat under försöksperioden fram till detta datum. Föreslå inköp av mer hårdvara för att få till spegling på backupservern, off-site-lagring av backuper, och att backupsystemet går på ett separat system i stället för på sedesopim.

== Praktiskt ==
För att off-site-backupen ska vara aktuell måste man byta A- och
B-diskarna med jämna mellanrum. Oftare är bättre än mindre ofta.

=== Diskar ===
6 diskar är i bruk:
* 1 perm
* 1 A
* 1 B
* 2 perm
* 2 A
* 2 B

De som heter perm är permanent inkopplade. Varje disk har två partitioner, 0 och 1.

=== Rotera diskar ===
# Begär att backupsystemet tar paus.
## <tt>$ su</tt>
## <tt># touch /opt/LYSrdiff/etc/hold</tt>
# Vänta tills inga backupjobb körs
# Avmontera disken:
## <tt># umount /lysrdiff/1/A/0</tt>
## <tt># umount /lysrdiff/1/A/1</tt>
# Byt disk.
# Montera disken:
## <tt># mount /lysrdiff/1/B/0</tt>
## <tt># mount /lysrdiff/1/B/1</tt>
# Ta bort din begäran om paus:
## <tt># rm /opt/LYSrdiff/etc/hold</tt>

=== Förbereda diskar för användning ===
# Partitionera (för tillfället stöder lysrdiff diskar med två partitioner, vill man göra fler får man ändra i kodbasen).
# Formatera till ext3.
# Lägg till i fstab och LysINV
# (Montera?)
# Kör lysrdiff-label-disk för att skapa kataloger och filer som behövs på disken.
# Klart för användning

Plantagenet

2008-10-23T19:56:24Z