Datorhandbok - Användarbidrag [sv]

IMAP och POP

2008-09-29T17:01:25Z

Albert: Någon får gärna verifiera att det blev rätt och korrigera OE6-informationen, jag är lyckligtvis microsoftfri större delen av tiden.

[[Category:E-post]]

För att läsa email från externa datorer finns det två vanliga protokoll, IMAP och POP3, som (nästan) alla mailprogram stödjer.

Utav de två är IMAP ett betydligt mera avancerat och modernt protokoll som bland annat har stöd för att accessa sin mailbox från flera olika datorer, stöd för att jobba med sin mailbox i något som kallas "disconnected mode" (dvs du behöver inte sitta uppkopplad online via modem bara för att städa/läsa/svara på brev i din mailbox) samt hanterar multipla mailfoldrar på servern.

IMAP har dessutom den trevliga finessen att det genererar en lägre belastning på mailservern än vad POP3 gör, detta dock förutsatt att imapklienten är intelligent och behåller sin uppkoppling hela tiden i stället för att göra en ny med jämna mellanrum.

Ett tredje protokoll som man bör känna till är SSL. Detta protokoll kommer ursprungligen från WWW-världen, men har blivit mycket vanligt även för email. SSL använder man för att kryptera trafiken mellan sitt mailprogram och mailservern.

==Lysators mailsystem==

Lysators mailsystem kör bland annat en Dovecot som förstår både IMAP och POP3. Du hittar den på följande adresser:

{| style="border: 1px solid black; float: left; margin-right: 1em"
|+
| '''IMAP'''
| ''imap.lysator.liu.se''
| port 143
|-
| '''IMAP/SSL'''
| ''imap.lysator.liu.se''
| port 993
|-
| '''POP3'''
| ''pop.lysator.liu.se''
| port 110
|-
| '''POP3/SSL'''
| ''pop.lysator.liu.se''
| port 995
|}

För att kunna läsa post med IMAP eller POP måste du gå in på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se] för att registrera ett särskilt lösenord. Detta lösenord kan du sedan använda för att logga in med klartextlösen mot både POP och IMAP. Inloggning över okrypterad anslutning stöds inte längre, utan man måste se till att ens koppling är krypterad innan man kan logga in, antingen igenom att ansluta till en av de dedikerade SSLportarna (993 för IMAP och 995 för POP3), eller till de vanliga portarna (143 för IMAP och 110 för POP3) och sedan aktivera kryptering med STARTTLS. Notera att CRAM-MD5 inte stöds längre.

==Rekommendationer==

För att läsa email från en extern dator så rekommenderas primärt att man använder IMAP/SSL.

POP3/SSL stöds, men rekommenderas inte på grund av det är en rätt tung operation för servern. Om man ändå väljer att köra POP3/SSL så rekommenderas att man pollar mailservern relativt sällan (inte oftare än var 10:e minut).

För att kunna skicka e-post använder du din ISPs SMTP-server eller [[AUTHSMTP]] via <tt>mail.lysator.liu.se</tt>. Om du sitter på Lysators nät är det <tt>mail.lysator.liu.se</tt> som gäller.

==Webmail==

Det går även att läsa mail via WWW. Kolla in sidan om [[webmail]].

Observera att [[webmail]] använder IMAP, så du måste t.ex. ha skaffat dig ett maillösenord och konverterat din brevlåda till maildirformat för att kunna använda [[webmail]].

==Mailklienter==
Här kan du se vad olika mailklienter hanterar.

* <b>Gnus 5.9:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Outlook Express:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Netscape 4:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Pine:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Dtmail:</b> IMAP
* <b>Eudora:</b> POP3
* <b>Eudora Pro:</b> IMAP POP3

==Namespace och sånt==

Om din IMAP-läsare klarar NAMESPACE-kommandot bör den själv hitta vad namespace på servern är. Annars kan det vara lämpligt att rensa bort värdena för personal namespace och public eller shared namespace.

I exempelvis Netscape går det bra att lämna "<tt>IMAP server directory</tt>" tomt, lämna de tre rutorna "<tt>Personal Namespace</tt>", "<tt>Public (shared)</tt>" och "<tt>Other users</tt>" tomt och kryssa i "Allow server to override these namespaces", så hittar den själv vad den behöver för att hitta dina mail.

===Namespace i Outlook Express 6===
Efter migreringen är nog följande block inaktuellt.
<pre>
Dennis Lindqvist (denli@lysator) skriver följande om Namespace och sånt i OE6:

<b>Namespace för IMAP i Outlook Express</b>

I Outlook Express hittar du inställningar för IMAP under menyn 'Tools' - 'Accounts'
I fönstret 'Internet Accounts' på fliken 'Mail' klickar du på dina inställningar för lysator och klickar på knappen 'Properties' eller alternativt om du inte har några ännu klickar du på menyknappen 'Add -
'Mail...' istället och sätter upp allt från början.

Klicka på fliken 'IMAP' i fönstret 'Lysator Properties' (om du kallar inställningarna för Lysator).
I fältet 'Root folder path:' skriver du INBOX med versaler. Om du på denna flik har valt att lagra 'Sent Items' eller 'Drafts' på IMAP-servern måste du fylla i 'Root folder path:'. I annat fall fungerar det bra att lämna fältet tomt.
</pre>

==Felsökning==

Om det inte funkar när du försöker läsa mail så kan du kolla nedan om något av problemen liknar ditt. Hittar du inte någon lösning kan du prova att fråga i LysKOM, genom att skicka brev till "Root (@) Lysator", eller genom att skicka ett vanligt mail till [mailto:root@lysator.liu.se root@lysator.liu.se].

===Jag släpps inte in till IMAP-servern===

Har du satt ett maillösenord? Kolla på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se]

===Jag släpps inte in i [[Webmail]]===

Se förra frågan.

Jukebox i ~

2008-09-29T13:39:51Z

Albert: Carola finns inte längre.

I Lysators lokal ~ finns ett stereosystem som är kopplat till en
jukebox-server. Tanken är att man ska kunna spela upp egna ljudfiler
eller streama radio.

== Ladda upp musik ==

Musikfiler kan bara spelas från <tt>/lysator/jukebox/</tt>, så lägg dem där,
med rätt flaggor för att gruppen skall få skriva dem. Rätt rättigheter
sätts automatiskt av ett cronjobb varje natt om du skulle glömma.

Musikspelaren klarar MP3, Ogg Vorbis, FLAC, AAC och wave, och läser
metadata ur filerna, så skriv gärna ID3-taggar eller motsvarande
rätt. Denna data ligger i en intern databas, vilken måste uppdateras
innan nyuppladdade filer kan spelas. Detta görs automatiskt varje
natt, eller genom någon av klienterna som nämns nedan. Notera att
uppdateringen sker i bakgrunden och tar ett par minuter, så ha
tålamod.
;mpc : mpc update
;kmp : Window->Browse, Update Server
;glurp: + -> Add file, Update database

== Spela musik ==

Demonen på jukeboxen är en [http://www.musicpd.org/ Music Player Daemon] som lyssnar på
<tt>jukebox.lysator.liu.se:6600</tt>. Datorerna i ~ har klienterna
; mpc: kommandorad
; kmp: KDE
; glurp :GTK
installerade i /pkg. Fler finns på ovanstående länk för den
som vill installera sin egen.

För att kunna köra <tt>mpc</tt> måste man först sätta miljövariabler:
<pre>
export MPD_HOST=jukebox
export MPD_PORT=6600
</pre>

Spellistor kan sparas på servern.

Läs hjälpen för respektive klient för mer information.

== Frågor ==

Frågor ställs lämpligen till någon av:

* LysKOM-mötet Jukebox (@) Lysator
* LysKOM-användaren Creideiki

[[Category:~]]

IMAP och POP

2008-09-29T13:29:34Z

Albert: Stycket om namespace är nog fel numera.

[[Category:E-post]]

För att läsa email från externa datorer finns det två vanliga protokoll, IMAP och POP3, som (nästan) alla mailprogram stödjer.

Utav de två är IMAP ett betydligt mera avancerat och modernt protokoll som bland annat har stöd för att accessa sin mailbox från flera olika datorer, stöd för att jobba med sin mailbox i något som kallas "disconnected mode" (dvs du behöver inte sitta uppkopplad online via modem bara för att städa/läsa/svara på brev i din mailbox) samt hanterar multipla mailfoldrar på servern.

IMAP har dessutom den trevliga finessen att det genererar en lägre belastning på mailservern än vad POP3 gör, detta dock förutsatt att imapklienten är intelligent och behåller sin uppkoppling hela tiden i stället för att göra en ny med jämna mellanrum.

Ett tredje protokoll som man bör känna till är SSL. Detta protokoll kommer ursprungligen från WWW-världen, men har blivit mycket vanligt även för email. SSL använder man för att kryptera trafiken mellan sitt mailprogram och mailservern.

==Lysators mailsystem==

Lysators mailsystem kör bland annat en Dovecot som förstår både IMAP och POP3. Du hittar den på följande adresser:

{| style="border: 1px solid black; float: left; margin-right: 1em"
|+
| '''IMAP'''
| ''imap.lysator.liu.se''
| port 143
|-
| '''IMAP/SSL'''
| ''imap.lysator.liu.se''
| port 993
|-
| '''POP3'''
| ''pop.lysator.liu.se''
| port 110
|-
| '''POP3/SSL'''
| ''pop.lysator.liu.se''
| port 995
|}

För att kunna läsa post med IMAP eller POP måste du gå in på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se] för att registrera ett särskilt lösenord. Detta lösenord kan du sedan använda för att logga in med klartextlösen mot både POP och IMAP. Inloggning över okrypterad anslutning stöds inte längre, utan man måste se till att ens koppling är krypterad innan man kan logga in, antingen igenom att ansluta till en av de dedikerade SSLportarna (993 för IMAP och 995 för POP3), eller till de vanliga portarna (143 för IMAP och 110 för POP3) och sedan aktivera kryptering med STARTTLS. Notera att CRAM-MD5 inte stöds längre.

==Rekommendationer==

För att läsa email från en extern dator så rekommenderas primärt att man använder IMAP/SSL.

POP3/SSL stöds, men rekommenderas inte på grund av det är en rätt tung operation för servern. Om man ändå väljer att köra POP3/SSL så rekommenderas att man pollar mailservern relativt sällan (inte oftare än var 10:e minut).

För att kunna skicka e-post använder du din ISPs SMTP-server eller [[AUTHSMTP]] via <tt>mail.lysator.liu.se</tt>. Om du sitter på Lysators nät är det <tt>mail.lysator.liu.se</tt> som gäller.

==Webmail==

Det går även att läsa mail via WWW. Kolla in sidan om [[webmail]].

Observera att [[webmail]] använder IMAP, så du måste t.ex. ha skaffat dig ett maillösenord och konverterat din brevlåda till maildirformat för att kunna använda [[webmail]].

==Mailklienter==
Här kan du se vad olika mailklienter hanterar.

* <b>Gnus 5.9:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Outlook Express:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Netscape 4:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Pine:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Dtmail:</b> IMAP
* <b>Eudora:</b> POP3
* <b>Eudora Pro:</b> IMAP POP3

==Namespace och sånt==

Om din IMAP-läsare klarar NAMESPACE-kommandot bör den själv hitta vad namespace på servern är. Annars kan det vara lämpligt att ställa in <tt>INBOX.</tt> som Personal namespace och <tt>shared.</tt> som public namespace.

I exempelvis Netscape går det bra att lämna "<tt>IMAP server directory</tt>" tomt, lämna de tre rutorna "<tt>Personal Namespace</tt>", "<tt>Public (shared)</tt>" och "<tt>Other users</tt>" tomt och kryssa i "Allow server to override these namespaces", så hittar den själv vad den behöver för att hitta dina mail.

===Namespace i Outlook Express 6===
Dennis Lindqvist (denli@lysator) skriver följande om Namespace och sånt i OE6:

<b>Namespace för IMAP i Outlook Express</b>

I Outlook Express hittar du inställningar för IMAP under menyn 'Tools' - 'Accounts'
I fönstret 'Internet Accounts' på fliken 'Mail' klickar du på dina inställningar för lysator och klickar på knappen 'Properties' eller alternativt om du inte har några ännu klickar du på menyknappen 'Add -
'Mail...' istället och sätter upp allt från början.

Klicka på fliken 'IMAP' i fönstret 'Lysator Properties' (om du kallar inställningarna för Lysator).
I fältet 'Root folder path:' skriver du INBOX med versaler. Om du på denna flik har valt att lagra 'Sent Items' eller 'Drafts' på IMAP-servern måste du fylla i 'Root folder path:'. I annat fall fungerar det bra att lämna fältet tomt.

==Felsökning==

Om det inte funkar när du försöker läsa mail så kan du kolla nedan om något av problemen liknar ditt. Hittar du inte någon lösning kan du prova att fråga i LysKOM, genom att skicka brev till "Root (@) Lysator", eller genom att skicka ett vanligt mail till [mailto:root@lysator.liu.se root@lysator.liu.se].

===Jag släpps inte in till IMAP-servern===

Har du satt ett maillösenord? Kolla på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se]

===Jag släpps inte in i [[Webmail]]===

Se förra frågan.

Jabber

2008-09-28T23:37:39Z

Albert: Uppdaterade en massa trasiga länkar.

[[Kategori:Instruktioner]]
== Vad är Jabber? ==

Jabber är ett fritt, distribuerat instant messenger-system. Fördelar över andra system, t.ex. ICQ, är bl.a. flera klienter uppkopplade samtidigt till samma konto, Unicode-meddelanden, IRC-liknande fleranvändarsamtal, kryptering och autentisering med TLS, distribuerade servrar samt [http://www.xmpp.org/ öppna specifikationer]. Ett bra ställe att läsa mer om Jabber på http://www.jabber.org/.

== Jabber på Lysator ==

=== Konton ===

Alla medlemmar får automatiskt ett Jabberkonto. Ditt Jabber-ID är <tt><lysatoranvändarnamn>@lysator.liu.se</tt> (samma som din e-postadress) och ditt lösenord är samma som ditt maillösenord (som du sätter i [https://admin.lysator.liu.se/ administrationsgränssnittet]). Lösenordet måste skickas i klartext över XMPP.

=== Klienter ===

[http://www.jabber.org/ Jabber Software Foundation] har en [http://www.jabber.org/web/Clients lista över klienter]. För närvarande verkar [http://psi-im.org/ Psi], skriven i C++ och Qt, vara den som har fungerar bäst. Det finns naturligtvis klienter för de flesta miljöer, t.ex. Gnome, kommandorad, Emacs och Windows. Psi finns installerat i <tt>/pkg</tt>.

=== Tjänster ===

; eJabberd
: Servern vi kör är [http://www.ejabberd.im/ eJabberd], för närvarande version 1.1.2. Som användare lär du inte märka någon skillnad mot [http://www.jabber.org/web/Services andra Jabber-servrar] som finns.

; [http://www.ietf.org/rfc/rfc2782.txt SRV]-poster
: Jabber använder SRV-poster för att hitta en server, så om din klient stöder det skall det för att du skall kunna koppla upp dig räcka att ge den ditt Jabber-ID som ovan. Om inte så får du även specificera att servern den skall koppla upp sig mot är <tt>jabber.lysator.liu.se</tt>.

; Krypterad anslutning mot servern
: Uppkopplingar sker antingen mot port 5222 följt av byte till TLS med STARTTLS-kommandot, eller mot port 5223 säkrat med TLS från början. Certifikatet är signerat av [http://ca.liu.se/ LiU CA]. Dock är det ett känt problem att hela kedjan av certifikat inte skickas ut.

; ICQ-transport
: Lysator kör en ICQ-transport ([http://code.google.com/p/pyicqt/ PyICQ-t]) på <tt>icq.jabber.lysator.liu.se</tt>

; MSN-transport
: Lysator kör en MSN-transport ([http://sharesource.org/project/pymsnt/ PyMSNt]) på <tt>msn.jabber.lysator.liu.se</tt>

; Multi User Chat (MUC)
: Lysator kör en Multi User Chat-modul (IRC-liknande konferenser) på <tt>conference.jabber.lysator.liu.se</tt>. Det går att skapa såväl temporära som persistenta rum. Alla användare med lokala konton kan skapa mötesrum, men externa användare får endast gå med i redan existerande rum. De flesta klienter har fina gränssnitt för att enkelt bjuda in någon till ett rum.

; vCard
: Lysator kör en vCard-katalog över lysiter som någon gång använt sitt Jabber-konto samt lagt upp ett vCard med information om sig själv på <tt>vjud.jabber.lysator.liu.se</tt>.

Dessa tjänster hittas lättast genom att du ber din klient att göra "service discovery", "browse agents" eller något liknande på <tt>lysator.liu.se</tt>.

== Diskutera ==

LysKOM är ju fortfarande ett bättre sätt att föra långa publika diskussioner än Jabber. Bra möten är:

;möte 13164 Jabber (-) erfarenhetsutbyte (både servrar och klienter)
:Om du vill prata om protokollet, klienter eller servrar i allmänhet.
;möte 9621 Lysators (alla) datorsystem (-) frågor och felrapporter
:Om du vill prata om Lysators Jabber-server, maskinen den kör på och varför den är nere.

Heinlein

2008-09-10T20:52:13Z

Albert:

{| style="border: 0px"
! Funktion
| Arbetsstation
|-
! Operativsystem
| [[:Kategori:Solaris 10 | Solaris 10]]
|-
! Arkitektur
| sun4u
|-
! CPU
| 440MHz UltraSPARC IIi
|-
! Minne
| 512MB
|-
! SSH-fingeravtryck
|
|-
! Modell
| Sun Ultra 10
|-
! Placering
| [[~ Allmänt|~]]
|-
! Foto
|
|-
! Ansvarig root
|
|-
! Driftstatus
| Ej i drift
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
| {{LysINV|nr=553}}
|}

[[Category:Arbetsstationer]]
[[Kategori:Solaris 10]]
[[Kategori:~]]

Brin

2008-09-10T20:51:52Z

Albert:

{| style="border: 0px"
! Funktion
| Arbetsstation
|-
! Operativsystem
| [[:Kategori:Solaris 10 | Solaris 10]]
|-
! Arkitektur
| sun4u
|-
! CPU
| 440MHz UltraSPARC IIi
|-
! Minne
| 512MB
|-
! SSH-fingeravtryck
|
|-
! Modell
| Sun Ultra 10
|-
! Placering
| [[~ Allmänt|~]]
|-
! Foto
|
|-
! Ansvarig root
|
|-
! Driftstatus
| Ej i drift
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
| {{LysINV|nr=551}}
|}

[[Category:Arbetsstationer]]
[[Kategori:Solaris 10]]
[[Kategori:~]]

Daggoth

2008-09-10T20:51:01Z

Albert:

{| style="border: 0px"
! Funktion
| Arbetsstation
|-
! Specialfunktion
| Del av [[StarCraft]]-klustret.
|-
! Operativsystem
| [[:Kategori:Gentoo | Gentoo]] Linux unstable
|-
! Arkitektur
| sun4u
|-
! CPU
| 440MHz UltraSPARC IIi
|-
! Minne
| 512MB
|-
! SSH-fingeravtryck
| <pre>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1

Okänt
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.2.2 (GNU/Linux)

iEYEARECAAYFAkQh510ACgkQAbrEtTMfrn3glQCeO9SGvP3UfvvMgpomcCtVxXB+
33QAn3y3iwlVWVe7gWveZpM1misOddbO
=ewc/
-----END PGP SIGNATURE-----</pre>
|-
! Modell
| Sun Ultra 10
|-
! Placering
| [[~ Allmänt|~]], vänstra bordet, fjärde från slutet
|-
! Foto
|
|-
! Ansvarig root
| Karl-Johan Karlsson (<tt>creideiki</tt>)
|-
! Driftstatus
| Ej i drift, trasig systemdisk
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
| {{LysINV|nr=556}}
|}

[[Category:Arbetsstationer]]
[[Category:StarCraft]]
[[Category:Maskiner i drift]]
[[Kategori:Gentoo]]
[[Kategori:~]]

Heinlein

2008-09-10T20:49:42Z

Albert:

Brin

2008-09-10T20:49:27Z

Albert:

{| style="border: 0px"
! Funktion
| Arbetsstation
|-
! Operativsystem
| [[:Kategori:Solaris 10 | Solaris 10]]
|-
! Arkitektur
| sun4u
|-
! CPU
| 440MHz UltraSPARC IIi
|-
! Minne
| 512MB
|-
! SSH-fingeravtryck
|
|-
! Modell
| Sun Ultra 10
|-
! Placering
| [[~ Allmänt|~]]
|-
! Foto
|
|-
! Ansvarig root
|
|-
! Driftstatus
| Ej i drift
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
| {{LysINV|nr=551}}
|}

[[Category:Arbetsstationer]]
[[Category:Maskiner i drift]]
[[Kategori:Solaris 10]]
[[Kategori:~]]

Jabber

2008-03-05T22:43:30Z

Albert:

== Vad är Jabber? ==

Jabber är ett fritt, distribuerat instant messenger-system. Fördelar över andra system, t.ex. ICQ, är bl.a. flera klienter uppkopplade samtidigt till samma konto, Unicode-meddelanden, IRC-liknande fleranvändarsamtal, kryptering och autentisering med TLS, distribuerade servrar samt [http://www.xmpp.org/ öppna specifikationer]. Ett bra ställe att läsa mer om Jabber på http://www.jabber.org/.

== Jabber på Lysator ==

=== Konton ===

Alla medlemmar får automatiskt ett Jabberkonto. Ditt Jabber-ID är <tt><lysatoranvändarnamn>@lysator.liu.se</tt> (samma som din e-postadress) och ditt lösenord är samma som ditt maillösenord (som du sätter i [https://admin.lysator.liu.se/ administrationsgränssnittet]). Lösenordet måste skickas i klartext över XMPP.

=== Klienter ===

[http://www.jabber.org/ Jabber Software Foundation] har en [http://www.jabber.org/software/clients.shtml lista över klienter]. För närvarande verkar [http://psi-im.org/ Psi], skriven i C++ och Qt, vara den som har fungerar bäst. Det finns naturligtvis klienter för de flesta miljöer, t.ex. Gnome, kommandorad, Emacs och Windows. Psi finns installerat i <tt>/pkg</tt>.

=== Tjänster ===

; eJabberd
: Servern vi kör är [http://ejabberd.jabber.ru/ eJabberd], för närvarande version 1.1.2. Som användare lär du inte märka någon skillnad mot [http://www.jabber.org/software/servers.shtml alla andra Jabber-servrar] som finns.

; [http://www.ietf.org/rfc/rfc2782.txt SRV]-poster
: Jabber använder SRV-poster för att hitta en server, så om din klient stöder det skall det för att du skall kunna koppla upp dig räcka att ge den ditt Jabber-ID som ovan. Om inte så får du även specificera att servern den skall koppla upp sig mot är <tt>jabber.lysator.liu.se</tt>.

; Krypterad anslutning mot servern
: Uppkopplingar sker antingen mot port 5222 följt av byte till TLS med STARTTLS-kommandot, eller mot port 5223 säkrat med TLS från början. Certifikatet är signerat av [http://ca.liu.se/ LiU CA]. Dock är det ett känt problem att hela kedjan av certifikat inte skickas ut.

; ICQ-transport
: Lysator kör en ICQ-transport ([http://pyicq-t.blathersource.org/ PyICQ-t]) på <tt>icq.jabber.lysator.liu.se</tt>

; MSN-transport
: Lysator kör en MSN-transport ([http://msn-transport.jabberstudio.org/ PyMSNt]) på <tt>msn.jabber.lysator.liu.se</tt>

; Multi User Chat (MUC)
: Lysator kör en Multi User Chat-modul (IRC-liknande konferenser) på <tt>conference.jabber.lysator.liu.se</tt>. Det går att skapa såväl temporära som persistenta rum. Alla användare med lokala konton kan skapa mötesrum, men externa användare får endast gå med i redan existerande rum. De flesta klienter har fina gränssnitt för att enkelt bjuda in någon till ett rum.

; vCard
: Lysator kör en vCard-katalog över lysiter som någon gång använt sitt Jabber-konto samt lagt upp ett vCard med information om sig själv på <tt>vjud.jabber.lysator.liu.se</tt>.

Dessa tjänster hittas lättast genom att du ber din klient att göra "service discovery", "browse agents" eller något liknande på <tt>lysator.liu.se</tt>.

== Diskutera ==

LysKOM är ju fortfarande ett bättre sätt att föra långa publika diskussioner än Jabber. Bra möten är:

;möte 13164 Jabber (-) erfarenhetsutbyte (både servrar och klienter)
:Om du vill prata om protokollet, klienter eller servrar i allmänhet.
;möte 9621 Lysators (alla) datorsystem (-) frågor och felrapporter
:Om du vill prata om Lysators Jabber-server, maskinen den kör på och varför den är nere.

Jabber

2007-07-27T17:21:25Z

Albert:

== Vad är Jabber? ==

Jabber är ett fritt, distribuerat instant messenger-system. Fördelar över andra system, t.ex. ICQ, är bl.a. flera klienter uppkopplade samtidigt till samma konto, Unicode-meddelanden, IRC-liknande fleranvändarsamtal, kryptering och autentisering med TLS, distribuerade servrar samt [http://www.xmpp.org/ öppna specifikationer]. Ett bra ställe att läsa mer om Jabber på är [http://www.jabber.org/ Jabber software foundation], som även har en snabb [http://www.jabber.org/user/userguide/ användarhandledning].

== Jabber på Lysator ==

=== Konton ===

Alla medlemmar får automatiskt ett Jabberkonto. Ditt Jabber-ID är <tt><lysatoranvändarnamn>@lysator.liu.se</tt> (samma som din e-postadress) och ditt lösenord är samma som ditt maillösenord (som du sätter i [https://admin.lysator.liu.se/ administrationsgränssnittet]). Lösenordet måste skickas i klartext över XMPP.

=== Klienter ===

[http://www.jabber.org/ Jabber Software Foundation] har en [http://www.jabber.org/software/clients.shtml lista] över klienter som de påstår är komplett. För närvarande verkar [http://psi-im.org/ Psi], skriven i C++ och Qt, vara den som har fungerar bäst, men det finns naturligtvis klienter för de flesta miljöer, t.ex. Gnome, kommandorad, Emacs och Windows. Psi finns installerat i <tt>/pkg</tt>.

=== Tjänster ===

; eJabberd
: Servern vi kör är [http://ejabberd.jabber.ru/ eJabberd], för närvarande version 1.1.2. Som användare lär du inte märka någon skillnad mot [http://www.jabber.org/software/servers.shtml alla andra Jabber-servrar] som finns.

; [http://www.ietf.org/rfc/rfc2782.txt SRV]-poster
: Jabber använder SRV-poster för att hitta en server, så om din klient stöder det skall det för att du skall kunna koppla upp dig räcka att ge den ditt Jabber-ID som ovan. Om inte så får du även specificera att servern den skall koppla upp sig mot är <tt>jabber.lysator.liu.se</tt>.

; Krypterad anslutning mot servern
: Uppkopplingar sker antingen mot port 5222 följt av byte till TLS med STARTTLS-kommandot, eller mot port 5223 säkrat med TLS från början. Certifikatet är signerat av [http://ca.liu.se/ LiU CA]. Dock är det ett känt problem att hela kedjan av certifikat inte skickas ut.

; ICQ-transport
: Lysator kör en ICQ-transport ([http://pyicq-t.blathersource.org/ PyICQ-t]) på <tt>icq.jabber.lysator.liu.se</tt>

; MSN-transport
: Lysator kör en MSN-transport ([http://msn-transport.jabberstudio.org/ PyMSNt]) på <tt>msn.jabber.lysator.liu.se</tt>

; Multi User Chat (MUC)
: Lysator kör en Multi User Chat-modul (IRC-liknande konferenser) på <tt>conference.jabber.lysator.liu.se</tt>. Det går att skapa såväl temporära som persistenta rum. Alla användare med lokala konton kan skapa mötesrum, men externa användare får endast gå med i redan existerande rum. De flesta klienter har fina gränssnitt för att enkelt bjuda in någon till ett rum.

; vCard
: Lysator kör en vCard-katalog över lysiter som någon gång använt sitt Jabber-konto samt lagt upp ett vCard med information om sig själv på <tt>vjud.jabber.lysator.liu.se</tt>.

Dessa tjänster hittas lättast genom att du ber din klient att göra "service discovery", "browse agents" eller något liknande på <tt>lysator.liu.se</tt>.

== Diskutera ==

LysKOM är ju fortfarande ett bättre sätt att föra långa publika diskussioner än Jabber. Bra möten är:

;möte 13164 Jabber (-) erfarenhetsutbyte (både servrar och klienter)
:Om du vill prata om protokollet, klienter eller servrar i allmänhet.
;möte 9621 Lysators (alla) datorsystem (-) frågor och felrapporter
:Om du vill prata om Lysators Jabber-server, maskinen den kör på och varför den är nere.

Jabber

2007-07-27T16:37:28Z

Albert:

== Vad är Jabber? ==

Jabber är ett fritt, distribuerat instant messenger-system. Fördelar över andra system, t.ex. ICQ, är bl.a. flera klienter uppkopplade samtidigt till samma konto, Unicode-meddelanden, IRC-liknande fleranvändarsamtal, kryptering och autentisering med TLS, distribuerade servrar samt [http://www.xmpp.org/ öppna specifikationer]. Ett bra ställe att läsa mer om Jabber på är [http://www.jabber.org/ Jabber software foundation], som även har en snabb [http://www.jabber.org/user/userguide/ användarhandledning].

== Jabber på Lysator ==

=== Konton ===

Alla medlemmar får automatiskt ett Jabberkonto. Ditt Jabber-ID är <tt><lysatoranvändarnamn>@lysator.liu.se</tt> (samma som din e-postadress) och ditt lösenord är samma som ditt maillösenord (som du sätter i [https://admin.lysator.liu.se/ administrationsgränssnittet]). Lösenordet måste skickas i klartext över XMPP.

=== Klienter ===

[http://www.jabber.org/ Jabber Software Foundation] har en [http://www.jabber.org/software/clients.shtml lista] över klienter som de påstår är komplett. För närvarande verkar [http://psi-im.org/ Psi], skriven i C++ och Qt, vara den som har fungerar bäst, men det finns naturligtvis klienter för de flesta miljöer, t.ex. Gnome, kommandorad, Emacs och Windows. Psi finns installerat i <tt>/pkg</tt>.

=== Tjänster ===

; eJabberd
: Servern vi kör är [http://ejabberd.jabber.ru/ eJabberd], för närvarande version 1.1.2. Som användare lär du inte märka någon skillnad mot [http://www.jabber.org/software/servers.shtml alla andra Jabber-servrar] som finns.

; [http://www.ietf.org/rfc/rfc2782.txt SRV]-poster
: Jabber använder SRV-poster för att hitta en server, så om din klient stöder det skall det för att du skall kunna koppla upp dig räcka att ge den ditt Jabber-ID som ovan. Om inte så får du även specificera att servern den skall koppla upp sig mot är <tt>jabber.lysator.liu.se</tt>.

; Krypterad anslutning mot servern
: Uppkopplingar sker antingen mot port 5222 följt av byte till TLS med STARTTLS-kommandot, eller mot port 5223 säkrat med TLS från början. Certifikatet är signerat av [http://ca.liu.se/ LiU CA]. Dock är det ett känt problem att hela kedjan av certifikat inte skickas ut.

; ICQ-transport
: Lysator kör en ICQ-transport ([http://pyicq-t.blathersource.org/ PyICQ-t]) på <tt>icq.jabber.lysator.liu.se</tt>

; MSN-transport
: Lysator kör en MSN-transport ([http://msn-transport.jabberstudio.org/ PyMSNt]) på <tt>msn.jabber.lysator.liu.se</tt>

; Multi User Chat (MUC)
: Lysator kör en Multi User Chat-modul (IRC-liknande konferenser) på <tt>conference.jabber.lysator.liu.se</tt>. Det går att skapa såväl temporära som persistenta rum. Alla användare med lokala konton kan skapa mötesrum, men externa användare får endast gå med i redan existerande rum. De flesta klienter har fina gränssnitt för att enkelt bjuda in någon till ett rum.

; vCard
: Lysator kör en vCard-katalog över lysiter som någon gång använt sitt Jabber-konto samt lagt upp ett vCard med information om sig själv på <tt>vcard.jabber.lysator.liu.se</tt>.

Dessa tjänster hittas lättast genom att du ber din klient att göra "service discovery", "browse agents" eller något liknande på <tt>lysator.liu.se</tt>.

== Diskutera ==

LysKOM är ju fortfarande ett bättre sätt att föra långa publika diskussioner än Jabber. Bra möten är:

;möte 13164 Jabber (-) erfarenhetsutbyte (både servrar och klienter)
:Om du vill prata om protokollet, klienter eller servrar i allmänhet.
;möte 9621 Lysators (alla) datorsystem (-) frågor och felrapporter
:Om du vill prata om Lysators Jabber-server, maskinen den kör på och varför den är nere.

Jabber

2007-06-26T18:03:40Z

Albert: Jabberservern heter så för de som behöver bakåtkompabilitet.

== Vad är Jabber? ==

Jabber är ett fritt, distribuerat instant messenger-system. Fördelar över andra system, t.ex. ICQ, är bl.a. flera klienter uppkopplade samtidigt till samma konto, Unicode-meddelanden, IRC-liknande fleranvändarsamtal, kryptering och autentisering med TLS, distribuerade servrar samt [http://www.xmpp.org/ öppna specifikationer]. Ett bra ställe att läsa mer om Jabber på är [http://www.jabber.org/ Jabber software foundation], som även har en snabb [http://www.jabber.org/user/userguide/ användarhandledning].

== Jabber på Lysator ==

=== Konton ===

Alla medlemmar får automatiskt ett Jabberkonto. Ditt Jabber-ID är <tt><lysatoranvändarnamn>@lysator.liu.se</tt> (samma som din e-postadress) och ditt lösenord är samma som ditt maillösenord (som du sätter i [https://admin.lysator.liu.se/ administrationsgränssnittet]). Lösenordet måste skickas i klartext över XMPP.

=== Klienter ===

[http://www.jabber.org/ Jabber Software Foundation] har en [http://www.jabber.org/software/clients.shtml lista] över klienter som de påstår är komplett. För närvarande verkar [http://psi-im.org/ Psi], skriven i C++ och Qt, vara den som har fungerar bäst, men det finns naturligtvis klienter för de flesta miljöer, t.ex. Gnome, kommandorad, Emacs och Windows. Psi finns installerat i <tt>/pkg</tt>.

=== Tjänster ===

; eJabberd
: Servern vi kör är [http://ejabberd.jabber.ru/ eJabberd], för närvarande version 1.1.2. Som användare lär du inte märka någon skillnad mot [http://www.jabber.org/software/servers.shtml alla andra Jabber-servrar] som finns.

; [http://www.ietf.org/rfc/rfc2782.txt SRV]-poster
: Jabber använder SRV-poster för att hitta en server, så om din klient stöder det skall det för att du skall kunna koppla upp dig räcka att ge den ditt Jabber-ID som ovan. Om inte så får du även specificera att servern den skall koppla upp sig mot är <tt>jabber.lysator.liu.se</tt>.

; Krypterad anslutning mot servern
: Uppkopplingar sker antingen mot port 5222 följt av byte till TLS med STARTTLS-kommandot, eller mot port 5223 säkrat med TLS från början. Certifikatet är signerat av [http://ca.liu.se/ LiU CA]. Dock är det ett känt problem att hela kedjan av certifikat inte skickas ut.

; ICQ-transport
: Lysator kör en ICQ-transport ([http://pyicq-t.blathersource.org/ PyICQ-t]) på <tt>icq.jabber.lysator.liu.se</tt>

; MSN-transport
: Lysator kör en MSN-transport ([http://msn-transport.jabberstudio.org/ PyMSNt]) på <tt>msn.jabber.lysator.liu.se</tt>

; Multi User Chat (MUC)
: Lysator kör en Multi User Chat-modul (IRC-liknande konferenser) på <tt>conference.jabber.lysator.liu.se</tt>

; vCard
: Lysator kör en vCard-katalog över lysiter som någon gång använt sitt Jabber-konto samt lagt upp ett vCard med information om sig själv på <tt>vcard.jabber.lysator.liu.se</tt>.

Dessa tjänster hittas lättast genom att du ber din klient att göra "service discovery", "browse agents" eller något liknande på <tt>lysator.liu.se</tt>.

== Diskutera ==

LysKOM är ju fortfarande ett bättre sätt att föra långa publika diskussioner än Jabber. Bra möten är:

;möte 13164 Jabber (-) erfarenhetsutbyte (både servrar och klienter)
:Om du vill prata om protokollet, klienter eller servrar i allmänhet.
;möte 9621 Lysators (alla) datorsystem (-) frågor och felrapporter
:Om du vill prata om Lysators Jabber-server, maskinen den kör på och varför den är nere.

Jabber

2007-06-12T14:42:56Z

Albert:

== Vad är Jabber? ==

Jabber är ett fritt, distribuerat instant messenger-system. Fördelar över andra system, t.ex. ICQ, är bl.a. flera klienter uppkopplade samtidigt till samma konto, Unicode-meddelanden, IRC-liknande fleranvändarsamtal, kryptering och autentisering med TLS, distribuerade servrar samt [http://www.xmpp.org/ öppna specifikationer]. Ett bra ställe att läsa mer om Jabber på är [http://www.jabber.org/ Jabber software foundation], som även har en snabb [http://www.jabber.org/user/userguide/ användarhandledning].

== Jabber på Lysator ==

=== Konton ===

Alla medlemmar får automatiskt ett Jabberkonto. Ditt Jabber-ID är <tt><lysatoranvändarnamn>@lysator.liu.se</tt> (samma som din e-postadress) och ditt lösenord är samma som ditt maillösenord (som du sätter i [https://admin.lysator.liu.se/ administrationsgränssnittet]). Lösenordet måste skickas i klartext över XMPP.

=== Klienter ===

[http://www.jabber.org/ Jabber Software Foundation] har en [http://www.jabber.org/software/clients.shtml lista] över klienter som de påstår är komplett. För närvarande verkar [http://psi-im.org/ Psi], skriven i C++ och Qt, vara den som har fungerar bäst, men det finns naturligtvis klienter för de flesta miljöer, t.ex. Gnome, kommandorad, Emacs och Windows. Psi finns installerat i <tt>/pkg</tt>.

=== Tjänster ===

; eJabberd
: Servern vi kör är [http://ejabberd.jabber.ru/ eJabberd], för närvarande version 1.1.2. Som användare lär du inte märka någon skillnad mot [http://www.jabber.org/software/servers.shtml alla andra Jabber-servrar] som finns.

; [http://www.ietf.org/rfc/rfc2782.txt SRV]-poster
: Jabber använder SRV-poster för att hitta en server, så om din klient stöder det skall det för att du skall kunna koppla upp dig räcka att ge den ditt Jabber-ID som ovan. Om inte så får du även specificera att servern den skall koppla upp sig mot är <tt>jabber2.lysator.liu.se</tt>.

; Krypterad anslutning mot servern
: Uppkopplingar sker antingen mot port 5222 följt av byte till TLS med STARTTLS-kommandot, eller mot port 5223 säkrat med TLS från början. Certifikatet är signerat av [http://ca.liu.se/ LiU CA]. Dock är det ett känt problem att hela kedjan av certifikat inte skickas ut.

; ICQ-transport
: Lysator kör en ICQ-transport ([http://pyicq-t.blathersource.org/ PyICQ-t]) på <tt>icq.jabber.lysator.liu.se</tt>

; MSN-transport
: Lysator kör en MSN-transport ([http://msn-transport.jabberstudio.org/ PyMSNt]) på <tt>msn.jabber.lysator.liu.se</tt>

; Multi User Chat (MUC)
: Lysator kör en Multi User Chat-modul (IRC-liknande konferenser) på <tt>conference.jabber.lysator.liu.se</tt>

; vCard
: Lysator kör en vCard-katalog över lysiter som någon gång använt sitt Jabber-konto samt lagt upp ett vCard med information om sig själv på <tt>vcard.jabber.lysator.liu.se</tt>.

Dessa tjänster hittas lättast genom att du ber din klient att göra "service discovery", "browse agents" eller något liknande på <tt>lysator.liu.se</tt>.

== Diskutera ==

LysKOM är ju fortfarande ett bättre sätt att föra långa publika diskussioner än Jabber. Bra möten är:

;möte 13164 Jabber (-) erfarenhetsutbyte (både servrar och klienter)
:Om du vill prata om protokollet, klienter eller servrar i allmänhet.
;möte 9621 Lysators (alla) datorsystem (-) frågor och felrapporter
:Om du vill prata om Lysators Jabber-server, maskinen den kör på och varför den är nere.

Jabber

2007-06-07T14:48:17Z

Albert:

== Vad är Jabber? ==

Jabber är ett fritt, distribuerat instant messenger-system. Fördelar över andra system, t.ex. ICQ, är bl.a. flera klienter uppkopplade samtidigt till samma konto, Unicode-meddelanden, IRC-liknande fleranvändarsamtal, kryptering och autentisering med TLS, distribuerade servrar samt [http://www.xmpp.org/ öppna specifikationer]. Ett bra ställe att läsa mer om Jabber på är [http://www.jabber.org/ Jabber software foundation], som även har en snabb [http://www.jabber.org/user/userguide/ användarhandledning].

== Jabber på Lysator ==

=== Konton ===

Alla medlemmar får automatiskt ett Jabberkonto. Ditt Jabber-ID är <tt><lysatoranvändarnamn>@lysator.liu.se</tt> (samma som din e-postadress) och ditt lösenord är samma som ditt maillösenord (som du sätter i [https://admin.lysator.liu.se/ administrationsgränssnittet]).

=== Klienter ===

[http://www.jabber.org/ Jabber Software Foundation] har en [http://www.jabber.org/software/clients.shtml lista] över klienter som de påstår är komplett. För närvarande verkar [http://psi-im.org/ Psi], skriven i C++ och Qt, vara den som har fungerar bäst, men det finns naturligtvis klienter för de flesta miljöer, t.ex. Gnome, kommandorad, Emacs och Windows. Psi finns installerat i <tt>/pkg</tt>.

=== Tjänster ===

; eJabberd
: Servern vi kör är [http://ejabberd.jabber.ru/ eJabberd], för närvarande version 1.0.0. Som användare lär du inte märka någon skillnad mot [http://www.jabber.org/software/servers.shtml alla andra Jabber-servrar] som finns.

; [http://www.ietf.org/rfc/rfc2782.txt SRV]-poster
: Jabber använder SRV-poster för att hitta en server, så om din klient stöder det skall det för att du skall kunna koppla upp dig räcka att ge den ditt Jabber-ID som ovan. Om inte så får du även specificera att servern den skall koppla upp sig mot är <tt>jabber2.lysator.liu.se</tt>.

; Krypterad anslutning mot servern
: Uppkopplingar sker antingen mot port 5222 följt av byte till TLS med STARTTLS-kommandot, eller mot port 5223 säkrat med TLS från början. Certifikatet är signerat av [http://ca.liu.se/ LiU CA]. Dock är det ett känt problem att hela kedjan av certifikat inte skickas ut.

; ICQ-transport
: Lysator kör en ICQ-transport ([http://pyicq-t.blathersource.org/ PyICQ-t]) på <tt>icq.jabber.lysator.liu.se</tt>

; MSN-transport
: Lysator kör en MSN-transport ([http://msn-transport.jabberstudio.org/ PyMSNt]) på <tt>msn.jabber.lysator.liu.se</tt>

; Multi User Chat (MUC)
: Lysator kör en Multi User Chat-modul (IRC-liknande konferenser) på <tt>conference.jabber.lysator.liu.se</tt>

; vCard
: Lysator kör en vCard-katalog över lysiter som någon gång använt sitt Jabber-konto samt lagt upp ett vCard med information om sig själv på <tt>vcard.jabber.lysator.liu.se</tt>.

Dessa tjänster hittas lättast genom att du ber din klient att göra "service discovery", "browse agents" eller något liknande på <tt>lysator.liu.se</tt>.

== Diskutera ==

LysKOM är ju fortfarande ett bättre sätt att föra långa publika diskussioner än Jabber. Bra möten är:

;möte 13164 Jabber (-) erfarenhetsutbyte (både servrar och klienter)
:Om du vill prata om protokollet, klienter eller servrar i allmänhet.
;möte 9621 Lysators (alla) datorsystem (-) frågor och felrapporter
:Om du vill prata om Lysators Jabber-server, maskinen den kör på och varför den är nere.

Skrivare

2007-05-15T12:30:08Z

Albert:

==Utskriftsystemet i ~==
I ~ finns en skrivarserver, [Krakatoa], och för tillfället en skrivare. Skrivaren är en HP LaserJet 4100dtn. Normalt sett skriver skrivaren ut i duplex. Vill man inte göra det anger man ''-o Duplex=False''.

Huvudsida

2007-05-15T12:13:25Z

Albert: /* Övrigt */

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
All aktuell information finns i den här wikin.

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

Tycker du att du borde ha rättigheter att redigera så loggar du in, och kontaktar sedan <tt>root</tt> på lämpligt sätt
och ber denne att ge dig rättigheter med hjälp av instruktioner på den här sidan.

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== [[Lysators maskinpark|Datorer]] - allmän info om Lysators maskiner ===
* [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
* [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
* [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]
* [[:Category:Xenofarm-servrar|Xenofarm-servrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== [[:Category:WWW|WWW]] - World Wide Web på Lysatorvis ===

* [[RXML2-migrering]] - att konvertera RXML1 till RXML2
* [[Lysator Web NG]] - hur hänger Lysatos weblösning ihop

=== [[:Category:E-post | E-post]] ===
* [[Spamhantering]] - hur du slipper många spam
* [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
* [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
* [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
* [[Webmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
* [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
* [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
* [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[CVS och SVN]]
* [[Jabber]]
* [[Bittorrent]]
* [[FTP]]
* [[LysAdm]]
* [[LYSrdiff]] -- du bestämmer själv vad det ska tas backup av
* [[Usenet News]]
* [[Skrivare]] i ~ (om man vill ha analog version av sin data)

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här: [[Special:Allmessages]].

Lysator Web NG

2006-10-30T17:18:03Z

Albert:

Lysator har sedan 2006-10-05 en ny och fin webbserver. Egentligen är
det samma webbserver med en ny frontända.

=Hur gör jag om jag vill att allt ska fungera som vanligt?=

Grattis! Om du inte gör något ska det fungera redan. Om det inte
fungerar, kontakta en root eller ännu hellre lämpligt möte i
LysLysKOM. Lämpligt möte är <tt><möte 2077: Infosystem (@) Lysator (WWW, FTP och liknande)></tt>.
Filerna i filsystemet har flyttats. Se nästa punkt.

Om du använt RXML1 i dina sidor kan du dock behöva [[RXML2-migrering | migrera dem till RXML2]].

=Var i filsystemet finns filerna?=

De ligger under <tt>/lysator/lyswww</tt> som monteras av alla datorer.
* <tt>/lysator/lyswww/projects</tt> innehåller alla projektsidor som inte migrerats till lysators centrala sidor.
* <tt>/lysator/lyswww/users</tt> innehåller alla användarsidor, mer exakt common och roxen_only från gamla webservern.
** <tt>/lysator/lyswww/users/common</tt> innehåller användarkataloger som kan serveras av valfri bakända
** <tt>/lysator/lyswww/users/roxen_only</tt> innehåller användarkataloger som kan serveras av enbart roxen-bakändan.

<tt>common</tt> och <tt>roxen_only</tt> ska enbart innehålla kataloger som är användares webinnehåll.

Om du har en .public-länk i din hemkatalog så behöver du ändra den.

=Hur flyttar jag mitt projekt till Apache?=

Som standard ligger de gamla projektsidorna under <tt>/lysator/lyswww/projects/roxen</tt> och serveras logiskt nog av Roxenbakändan.

Om du vill att ditt projekt ska serveras av en Apache istället så
ber du en root att flytta dem till <tt>/lysator/lyswww/projects/apache</tt>.
Det är inte möjligt att ha projekt som ligger delat på de olika bakändorna. Alla filer som hör till
ett visst projekt måste för närvarande serveras av samma server. Det går inte att t ex låta images/*.gif servas av Apache och pages/*.xml av Roxen.

=Hur flyttar jag mina personliga webbsidor till Apache?=

Detta är en trestegsprocess:

# Se till att hela siten ligger under <tt>/lysator/lyswww/users/common/$USER</tt>
# Se till att det inte ligger en fil som heter .roxen i <tt>/lysator/lyswww/users/common/$USER</tt>
# Om du hade en katalog <tt>/lysator/lyswww/users/roxen_only/$USER</tt>, be root utplåna den.

=Vad kommer hända i framtiden?=

Det finns planer på en ny Apache som tillåter lite mer hack i stil med PHP och andra liknande språk.

Det planeras även att man som användare kan bestämma vilken bakända som ska servera ens användarhemsida genom att själv peta i admingränssnittet <http://admin.lysator.liu.se/>. I dagsläget får man dock använda filer på filsystemet.

=Hur fungerar det?=

==Kort version==
Frontändan kollar om den ska servera sidan själv eller vilken bakända som ska servera sidan och fungerar sedan som en proxy för den uppkopplingen.

==Lång version==
Lysators webserver består i dagsläget av tre zoner. ([http://opensolaris.org/os/community/zones/ Vad är en zon?]). En av dessa zoner kör en frontända som bara fördelar trafiken till den webserver som ska servera den efterfrågade sidan. En av zonerna har som huvudsyfte att köra apache och den tredje kör Roxen. Frontändan kör en rysk programvara som heter Nginx och har www-interfacet knutet till sig.

En fördel med att köra varje server för sig i en egen zon är att man kan flytta zonen till en annan fysisk dator på ett relativt enkelt sätt.

På frontändan körs även Django, som är ett ramverk i Python som används för att servera lysators centrala sidor. Normalt använder Django en PostgreSQL-databas som bakända, men Lysator använder filer i filsystemet eftersom det är Emacsvänligare.

När en klient frågar Lysators webserver efter en sida så kommer frontändan att analysera den efterfrågade URL:en och gör något av följande:

# Om frågan rör en sida som ligger på frontändan, det vill säga en central sida eller vissa specialfall så serveras svaret direkt.
# Om frågan rör en sida som städats bort eller en sida som av annan anledning medvetet plockats bort så ger frontändan lämplig svarskod. Som exempel kan nämnas datorhandboken som ligger på en egen wiki numera.
# Om det rör en användarhemsida så slår frontändan upp vilken bakända som ska användas genom att kontrollera om användaren valt bort standardalternativet Apache. Om Roxen används så serveras sidan från common/$USER eller roxen_only/$USER enligt Roxenkonfigurationen av Roxenbakändan. Apacheanvändare får alltid sina sidor serverade från common/$USER. Användare som inte gjort ett aktivt val serveras från Apacheservern. För alla användare som existerade vid denna reforms införande har ett aktivt val av Roxen gjorts av root, för att saker ska bete sig så mycket som möjligt som tidigare.
# Om det rör sig om en projektsida så slår frontändan upp vilken bakända som ska användas, och skeppar iväg förfrågan till den bakändan.

[[Kategori:WWW]]

CVS och SVN

2006-10-09T21:42:20Z

Albert:

CVS är ett väldigt användbart verktyg. På denna sida beskrivs hur du
använder det på Lysator.

==Det gamla sättet, /lysator/cvsroot==

Sedan länge finns en cvsroot som alla Lysiter på ett någorlunda enkelt
sätt kan skapa ett repository i. Problemet med den lösningen är att
endast Lysiter kan komma åt den, och anonym access är inte möjlig.

Hur man i detalj använder /lysator/cvsroot beskrivs inte på denna
oebbsida.

==Det nya sättet, lysCVS==

Eftersom det verkade finnas ett behov av cvs-repository där man dels
kan ha med icke-Lysiter som utvecklare, och dels tillåta anonym
access, utvecklades sommaren 2001 en lösning som tillåter detta.

Lösningen finns att beskåda bland annat i form av http://cvs.lysator.liu.se/.
Lösningen går under namnet '''LysCVS'''.

LysCVS har ett oebbaserat administrationsinterface där du själv som vanlig användare kan skapa projekt, lägga till användare till detta och så vidare. Nedan beskrivs hur du gör.

===Att skapa nya projekt i LysCVS===

LysCVS bygger på konceptet <i>projekt</i>. Varje projekt har en egen
CVSROOT och kan ha flera CVS-moduler. Det går bra att ha samma namn på
en modul och projektet som modulen tillhör.

Peka din webläsare på https://admin.lysator.liu.se/
och logga in med ditt vanliga Lysatorlogin och -lösen. Du kommer nu
till en huvudsida där du kan se vilka projekt du är medlem i och/eller
administratör för.

För att skapa ett nytt projekt använder du menyalternativet "New
Project" i menyn till vänster. Skriv vad du vill att ditt projekt ska
heta, och tryck på knappen märkt "Create!". Ditt projekt är nu skapat.

'''OBSERVERA att det tar en stund, i nuläget maximalt en kvart, innan
ditt projekt går att använda'''

====Att börja använda det nyligen skapade projektet====

Enklast är att använda <code>cvs import</code>. Säg att du nyss har
skapat projektet ''foo'' i lysCVS. Vidare har du ett gäng filer som
ska finnas i foo, de existerar i katalogen ''/home/xyzzy/bar''. Du
vill att filerna ska hamna i katalogen ''gazonk'' under cvsrooten
för ''foo'' I så fall gör du ungefär såhär:
<pre>
$ cd /home/xyzzy/bar
$ export CVS_RSH=ssh
$ cvs -d <username>@cvs.lysator.liu.se:/cvsroot/foo import gazonk <username&gt start;
</pre>

De två sista argumenten är egentligen ''vendor'' och ''tag'', så
du kan hitta på nått bättre än ditt användarnamn och "start" om du så
önskar.

Nu kan du, från en annan katalog, checka ut dina filer med <pre>
cvs -d <username>@cvs.lysator.liu.se:/cvsroot/foo co gazonk
</pre>
===Att lägga till nya användare i ett projekt===

För att möjliggöra '''skrivaccess''' för andra än dig själv lägger du
till användare till dina projekt.

Gå till huvudsidan och klicka på länken märkt "administrate" för det
projekt du vill lägga till en användare till. Skriv mailadressen för
användaren i rutan, och tryck "Add".

Om det är en Lysatoranvändare du lägger till är det inget mer du
behöver göra, för då finns redan alla uppgifter i NIS. Om det är en
extern (icke-Lysit) du vill lägga till får du fylla i riktigt namn och
användarnamn på personen ifråga. '''OBSERVERA att användarnamnet måste
börja på ''_cvs_''. Detta för att skydda Lysators
namnrymd'''. Den externa personen får ett mail med instruktioner om
inloggningsnamn och lösenord - ett automatgenererat lösenord som är
fult som stryk.

'''Även här tar det en kvart innan användaren kan använda cvs över
ssh.''' Däremot kan hen logga in i cvsadministrationssystemet, exempelvis
för att byta lösenord eller lägga till SSH-nycklar.

===Att ta bort användare i ett projekt===
Gå in på administrationssidan för ett projekt och tryck på
"Remove"-knappen för den användare du inte vill ha kvar i ditt
projekt. Användaren kan nu inte längre skriva eller läsa
repositoryt. Däremot finns användaren kvar i systemet, så du kan
enkelt lägga till henom igen.

'''OBSERVERA att det går utmärkt att ta bort sig själv, och då blir
det svårt...'''

===Att bestämma vem som får administrera ett projekt===
Du kan låta andra (även externa användare) bestämma vem som får lägga
till/ta bort användare och huruvida projektet finns tillgängligt
anonymt. Gå in på administrationssidan för projektet och tryck på "toggle
administration rights" för personen.

===Att tillåta/otillåta anonym access till projektet===
På administrationssidan för projektet finns en toggle-knapp för att
bestämma om det ska gå att komma åt projektet med pserver anonymt. Om
så är fallet visas den CVSROOT som ska användas i så fall.

Med pserver måste man logga in först - det gör man med ett tomt
lösenord (enter vid lösenordsfrågan, liksom).

'''OBSERVERA att det tar en kvart innan projektet är åtkomligt
anonymt'''. Däremot blir projektet oåtkomligt så fort du togglar
tillbaka. Fråga inte.

===Att tillåta/otillåta webaccess till projektet===
Liksom du kan bestämma om projektet ska vara anonymt åtkombart med
pserver så kan du bestämma om projektet ska vara åtkombart med
ViewCVS, en web-cvs-frontända. Det gör du genom att toggla knappen för
"ViewCVS access". Ändringen får omedelbar effekt.

===Att lägga till SSH-nycklar===

Det är rätt tradigt att behöva skriva in sitt lösenord var gång man
ska utföra ett cvs-kommando. Därför användar man med fördel
ssh-nycklar, gärna i kombination med ssh-agent. För att se hur man gör
detta på Lysator läs [[SSH]].

Eftersom du varken som vanlig användare eller extern dito kommer åt
CVS-burken med ett vanligt skal läggs sådana nycklar till genom att
välja "Edit SSH keys" och klistra in de nycklar du vill ha. Servern
stödjer enbart ssh v2.

Anledningen till att även Lysatoranvändare måste lägga till sina
nycklar på detta sätt är att CVS-servern av säkerhetsskäl ej monterar
Lysators vanliga NFS-namnrymd.

'''Även här tar det en kvart innan du kan logga in med din nyckel'''.

Ett annat sätt att slippa skriva lösenord varje gång är att använda [[http://www.lysator.liu.se/~nisse|Niels Möllers]]
[http://www.lysator.liu.se/~nisse/lsh lsh} i
"Gateway-mode". Dvs, på din dator exekverar du
<pre>
lsh -G -N -l <användarnamn> cvs.lysator.liu.se
</pre>
och skriver in ditt lösenord. Sen sätter du miljövariabeln CVS_RSH
till "lshg". Klart!

===Logga ut===

Hur svårt kan det vara? :-)

Du blir automatiskt utloggad om du inte gör någonting på en kvart.

===Att överföra gamla repositories===

Jodå, det går. Fast inte utan interaktion av en root. Skapa först projektet i lysCVS. Packa sedan ihop ditt repository i en tarboll och tala om var den finns för rötterna så ska vi nog kunna ordna den saken.

===Framtida planer===

Umm.. Inga direkta just nu. Kom gärna med förslag!

===Information om systemet===
LysCVS består av en kombination av vanligt förekommande fri programvara samt ett gäng lokalt utvecklade hack. Bland annat används:

*[http://httpd.apache.org Apache]
*[http://www.mysql.com MySQL]
*[http://www.modpython.org mod_python]
*[http://www.cvshome.org CVS]
*[http://sourceforge.net/projects/nss-mysql nss_mysql]
*[http://viewcvs.sourceforge.net/ ViewCVS]
*[http://www.postfix.org/ Postfix]
*[http://www.mozilla.org/projects/bugzilla/ Bugzilla]

Den lokalt utvecklade programvaran är mestadels utvecklad av [http://www.lysator.liu.se/~forsberg/ Erik Forsberg] och finns att hämta [http://www.lysator.liu.se/~forsberg/hacks/lyscvs här].

Hård och operativsystemsmässigt är burken ifråga för tillfället en
Dell PowerEdge 6100/200 (stalingrad) med 2 st 200 MHz Pentium Pro och 256 MiB
minne. Inte världens snabbaste maskin, men den är stabil, den har bra
diskutbyggnadsmöjligheter och den har en tvillingsyster att plocka
reservdelar från. Maskinen kör [http://www.debian.org/ Debian GNU/Linux].

Maskinen speglar sina diskar med Linux mjukvaru-RAID, och backup tas
en gång per dygn via Lysators vanliga backuprutiner.

CVS och SVN

2006-10-09T21:02:33Z

Albert: Men åtta bitar ska vi väl ha, dumma firefox.

CVS är ett väldigt användbart verktyg. På denna sida beskrivs hur du
använder det på Lysator.

<H2>Det gamla sättet, /lysator/cvsroot</H2>

Sedan länge finns en cvsroot som alla Lysiter på ett någorlunda enkelt
sätt kan skapa ett repository i. Problemet med den lösningen är att
endast Lysiter kan komma åt den, och anonym access är inte möjlig.
<P>
Hur man i detalj använder /lysator/cvsroot beskrivs inte på denna
oebbsida.

<H2>Det nya sättet, lysCVS</H2>

Eftersom det verkade finnas ett behov av cvs-repository där man dels
kan ha med icke-Lysiter som utvecklare, och dels tillåta anonym
access, utvecklades sommaren 2001 en lösning som tillåter detta.
<P>
Lösningen finns att beskåda bland annat i form av <a
href="http://cvs.lysator.liu.se">http://cvs.lysator.liu.se</a>.
Lösningen går under namnet <b>LysCVS</b>.
<P>
LysCVS har ett oebbaserat administrationsinterface där du själv som
vanlig användare kan skapa projekt, lägga till användare till detta
och så vidare. Nedan beskrivs hur du gör.

<H3>Att skapa nya projekt i LysCVS</H3>

LysCVS bygger på konceptet <i>projekt</i>. Varje projekt har en egen
CVSROOT och kan ha flera CVS-moduler. Det går bra att ha samma namn på
en modul och projektet som modulen tillhör.
<P>
Peka din webläsare på <a
href="https://admin.lysator.liu.se">https://admin.lysator.liu.se/</a>
och logga in med ditt vanliga Lysatorlogin och -lösen. Du kommer nu
till en huvudsida där du kan se vilka projekt du är medlem i och/eller
administratör för.
<P>
För att skapa ett nytt projekt använder du menyalternativet "New
Project" i menyn till vänster. Skriv vad du vill att ditt projekt ska
heta, och tryck på knappen märkt "Create!". Ditt projekt är nu skapat.
<P>
<B>OBSERVERA att det tar en stund, i nuläget maximalt en kvart, innan
ditt projekt går att använda</B>

<H4>Att börja använda det nyligen skapade projektet</H4>

Enklast är att använda <code>cvs import</code>. Säg att du nyss har
skapat projektet <i>foo</i> i lysCVS. Vidare har du ett gäng filer som
ska finnas i foo, de existerar i katalogen <i>/home/xyzzy/bar</i>. Du
vill att filerna ska hamna i katalogen <i>gazonk</i> under cvsrooten
för <i>foo</i> I så fall gör du ungefär såhär:
<pre>
$ cd /home/xyzzy/bar
$ export CVS_RSH=ssh
$ cvs -d <username>@cvs.lysator.liu.se:/cvsroot/foo import gazonk <username&gt start;
</pre>

De två sista argumenten är egentligen <i>vendor</i> och <i>tag</i>, så
du kan hitta på nått bättre än ditt användarnamn och "start" om du så
önskar.
<P>
Nu kan du, från en annan katalog, checka ut dina filer med <pre>
cvs -d <username>@cvs.lysator.liu.se:/cvsroot/foo co gazonk
</pre>
<H3>Att lägga till nya användare i ett projekt</H3>

För att möjliggöra <B>skrivaccess</B> för andra än dig själv lägger du
till användare till dina projekt.
<P>
Gå till huvudsidan och klicka på länken märkt "administrate" för det
projekt du vill lägga till en användare till. Skriv mailadressen för
användaren i rutan, och tryck "Add".
<P>
Om det är en Lysatoranvändare du lägger till är det inget mer du
behöver göra, för då finns redan alla uppgifter i NIS. Om det är en
extern (icke-Lysit) du vill lägga till får du fylla i riktigt namn och
användarnamn på personen ifråga. <B>OBSERVERA att användarnamnet måste
börja på <i>_cvs_</i>. Detta för att skydda Lysators
namnrymd</B>. Den externa personen får ett mail med instruktioner om
inloggningsnamn och lösenord - ett automatgenererat lösenord som är
fult som stryk.
<P>
<B>Även här tar det en kvart innan användaren kan använda cvs över
ssh.</B> Däremot kan hen logga in i cvsadministrationssystemet, exempelvis
för att byta lösenord eller lägga till SSH-nycklar.

<H3>Att ta bort användare i ett projekt</H3>
Gå in på administrationssidan för ett projekt och tryck på
"Remove"-knappen för den användare du inte vill ha kvar i ditt
projekt. Användaren kan nu inte längre skriva eller läsa
repositoryt. Däremot finns användaren kvar i systemet, så du kan
enkelt lägga till henom igen.
<P>
<B>OBSERVERA att det går utmärkt att ta bort sig själv, och då blir
det svårt..</B>

<H3>Att bestämma vem som får administrera ett projekt</H3>
Du kan låta andra (även externa användare) bestämma vem som får lägga
till/ta bort användare och huruvida projektet finns tillgängligt
anonymt. Gå in på administrationssidan för projektet och tryck på "toggle
administration rights" för personen.

<H3>Att tillåta/otillåta anonym access till projektet</H3>
På administrationssidan för projektet finns en toggle-knapp för att
bestämma om det ska gå att komma åt projektet med pserver anonymt. Om
så är fallet visas den CVSROOT som ska användas i så fall.
<P>
Med pserver måste man logga in först - det gör man med ett tomt
lösenord (enter vid lösenordsfrågan, liksom).
<P>
<B>OBSERVERA att det tar en kvart innan projektet är åtkomligt
anonymt</B>. Däremot blir projektet oåtkomligt så fort du togglar
tillbaka. Fråga inte.

<H3>Att tillåta/otillåta webaccess till projektet</H3>
Liksom du kan bestämma om projektet ska vara anonymt åtkombart med
pserver så kan du bestämma om projektet ska vara åtkombart med
ViewCVS, en web-cvs-frontända. Det gör du genom att toggla knappen för
"ViewCVS access". Ändringen får omedelbar effekt.

<H3>Att lägga till SSH-nycklar</H3>

Det är rätt tradigt att behöva skriva in sitt lösenord var gång man
ska utföra ett cvs-kommando. Därför användar man med fördel
ssh-nycklar, gärna i kombination med ssh-agent. För att se hur man gör
detta på Lysator läs <a href="/local/datorhandbok/ssh.html">här</a>.
<P>
Eftersom du varken som vanlig användare eller extern dito kommer åt
CVS-burken med ett vanligt skal läggs sådana nycklar till genom att
välja "Edit SSH keys" och klistra in de nycklar du vill ha. Servern
stödjer enbart ssh v2.
<P>
Anledningen till att även Lysatoranvändare måste lägga till sina
nycklar på detta sätt är att CVS-servern av säkerhetsskäl ej monterar
Lysators vanliga NFS-namnrymd.
<P>
<B>Även här tar det en kvart innan du kan logga in med din nyckel</B>.
<P>
Ett annat sätt att slippa skriva lösenord varje gång är att använda <a
href="http://www.lysator.liu.se/~nisse">Niels Möllers</a> <a
href="http://www.lysator.liu.se/~nisse/lsh">lsh</A> i
"Gateway-mode". Dvs, på din dator exekverar du
<pre>
lsh -G -N -l <användarnamn> cvs.lysator.liu.se
</pre>
och skriver in ditt lösenord. Sen sätter du miljövariabeln CVS_RSH
till "lshg". Klart!

<H3>Logga ut</H3>

Hur svårt kan det vara? :-)
<P>
Du blir automatiskt utloggad om du inte gör någonting på en kvart.

<H3>Att överföra gamla repositories</H3>

Jodå, det går. Fast inte utan interaktion av en root. Skapa först projektet i lysCVS. Packa sedan ihop ditt repository i en tarboll och tala om var den finns för rötterna så ska vi nog kunna ordna den saken.

<H3>Framtida planer</H3>

Umm.. Inga direkta just nu. Kom gärna med förslag!

<H3>Information om systemet</H3>
LysCVS består av en kombination av vanligt förekommande fri
programvara samt ett gäng lokalt utvecklade hack. Bland annat används:

<ul>
<li><a href="http://httpd.apache.org">Apache</A>
<li><a href="http://www.mysql.com">MySQL</A>
<li><a href="http://www.modpython.org">mod_python</A>
<li><a href="http://www.cvshome.org">CVS</A>
<li><a href="http://sourceforge.net/projects/nss-mysql">nss_mysql</A>
<li><a href="http://viewcvs.sourceforge.net/">ViewCVS</a>
<li><a href="http://www.postfix.org/">Postfix</a>
<li><a href="http://www.mozilla.org/projects/bugzilla/">Bugzilla</A>

</ul>
Den lokalt utvecklade programvaran är mestadels utvecklad av <A HREF="http://www.lysator.liu.se/~forsberg/">Erik Forsberg</A> och
finns att hämta <a href="http://www.lysator.liu.se/~forsberg/hacks/lyscvs">här</a>
<P>
Hård och operativsystemsmässigt är burken ifråga för tillfället en
Dell PowerEdge 6100/200 (stalingrad) med 2 st 200 MHz Pentium Pro och 256 MiB
minne. Inte världens snabbaste maskin, men den är stabil, den har bra
diskutbyggnadsmöjligheter och den har en tvillingsyster att plocka
reservdelar från. Maskinen kör <a href="http://www.debian.org">Debian
GNU/Linux</a>.
<p>
Maskinen speglar sina diskar med Linux mjukvaru-RAID, och backup tas
en gång per dygn via Lysators vanliga backuprutiner.

CVS och SVN

2006-10-09T21:00:42Z

Albert: orkar applicera väldigt små shellskript för att wikifiera

CVS r ett vldigt anvndbart verktyg. P denna sida beskrivs hur du
anvnder det p Lysator.

<H2>Det gamla sttet, /lysator/cvsroot</H2>

Sedan lnge finns en cvsroot som alla Lysiter p ett ngorlunda enkelt
stt kan skapa ett repository i. Problemet med den lsningen r att
endast Lysiter kan komma t den, och anonym access r inte mjlig.
<P>
Hur man i detalj anvnder /lysator/cvsroot beskrivs inte p denna
oebbsida.

<H2>Det nya sttet, lysCVS</H2>

Eftersom det verkade finnas ett behov av cvs-repository dr man dels
kan ha med icke-Lysiter som utvecklare, och dels tillta anonym
access, utvecklades sommaren 2001 en lsning som tillter detta.
<P>
Lsningen finns att beskda bland annat i form av <a
href="http://cvs.lysator.liu.se">http://cvs.lysator.liu.se</a>.
Lsningen gr under namnet <b>LysCVS</b>.
<P>
LysCVS har ett oebbaserat administrationsinterface dr du sjlv som
vanlig anvndare kan skapa projekt, lgga till anvndare till detta
och s vidare. Nedan beskrivs hur du gr.

<H3>Att skapa nya projekt i LysCVS</H3>

LysCVS bygger p konceptet <i>projekt</i>. Varje projekt har en egen
CVSROOT och kan ha flera CVS-moduler. Det gr bra att ha samma namn p
en modul och projektet som modulen tillhr.
<P>
Peka din weblsare p <a
href="https://admin.lysator.liu.se">https://admin.lysator.liu.se/</a>
och logga in med ditt vanliga Lysatorlogin och -lsen. Du kommer nu
till en huvudsida dr du kan se vilka projekt du r medlem i och/eller
administratr fr.
<P>
Fr att skapa ett nytt projekt anvnder du menyalternativet "New
Project" i menyn till vnster. Skriv vad du vill att ditt projekt ska
heta, och tryck p knappen mrkt "Create!". Ditt projekt r nu skapat.
<P>
<B>OBSERVERA att det tar en stund, i nulget maximalt en kvart, innan
ditt projekt gr att anvnda</B>

<H4>Att brja anvnda det nyligen skapade projektet</H4>

Enklast r att anvnda <code>cvs import</code>. Sg att du nyss har
skapat projektet <i>foo</i> i lysCVS. Vidare har du ett gng filer som
ska finnas i foo, de existerar i katalogen <i>/home/xyzzy/bar</i>. Du
vill att filerna ska hamna i katalogen <i>gazonk</i> under cvsrooten
fr <i>foo</i> I s fall gr du ungefr shr:
<pre>
$ cd /home/xyzzy/bar
$ export CVS_RSH=ssh
$ cvs -d <username>@cvs.lysator.liu.se:/cvsroot/foo import gazonk <username&gt start;
</pre>

De tv sista argumenten r egentligen <i>vendor</i> och <i>tag</i>, s
du kan hitta p ntt bttre n ditt anvndarnamn och "start" om du s
nskar.
<P>
Nu kan du, frn en annan katalog, checka ut dina filer med <pre>
cvs -d <username>@cvs.lysator.liu.se:/cvsroot/foo co gazonk
</pre>
<H3>Att lgga till nya anvndare i ett projekt</H3>

Fr att mjliggra <B>skrivaccess</B> fr andra n dig sjlv lgger du
till anvndare till dina projekt.
<P>
G till huvudsidan och klicka p lnken mrkt "administrate" fr det
projekt du vill lgga till en anvndare till. Skriv mailadressen fr
anvndaren i rutan, och tryck "Add".
<P>
Om det r en Lysatoranvndare du lgger till r det inget mer du
behver gra, fr d finns redan alla uppgifter i NIS. Om det r en
extern (icke-Lysit) du vill lgga till fr du fylla i riktigt namn och
anvndarnamn p personen ifrga. <B>OBSERVERA att anvndarnamnet mste
brja p <i>_cvs_</i>. Detta fr att skydda Lysators
namnrymd</B>. Den externa personen fr ett mail med instruktioner om
inloggningsnamn och lsenord - ett automatgenererat lsenord som r
fult som stryk.
<P>
<B>ven hr tar det en kvart innan anvndaren kan anvnda cvs ver
ssh.</B> Dremot kan hen logga in i cvsadministrationssystemet, exempelvis
fr att byta lsenord eller lgga till SSH-nycklar.

<H3>Att ta bort anvndare i ett projekt</H3>
G in p administrationssidan fr ett projekt och tryck p
"Remove"-knappen fr den anvndare du inte vill ha kvar i ditt
projekt. Anvndaren kan nu inte lngre skriva eller lsa
repositoryt. Dremot finns anvndaren kvar i systemet, s du kan
enkelt lgga till henom igen.
<P>
<B>OBSERVERA att det gr utmrkt att ta bort sig sjlv, och d blir
det svrt..</B>

<H3>Att bestmma vem som fr administrera ett projekt</H3>
Du kan lta andra (ven externa anvndare) bestmma vem som fr lgga
till/ta bort anvndare och huruvida projektet finns tillgngligt
anonymt. G in p administrationssidan fr projektet och tryck p "toggle
administration rights" fr personen.

<H3>Att tillta/otillta anonym access till projektet</H3>
P administrationssidan fr projektet finns en toggle-knapp fr att
bestmma om det ska g att komma t projektet med pserver anonymt. Om
s r fallet visas den CVSROOT som ska anvndas i s fall.
<P>
Med pserver mste man logga in frst - det gr man med ett tomt
lsenord (enter vid lsenordsfrgan, liksom).
<P>
<B>OBSERVERA att det tar en kvart innan projektet r tkomligt
anonymt</B>. Dremot blir projektet otkomligt s fort du togglar
tillbaka. Frga inte.

<H3>Att tillta/otillta webaccess till projektet</H3>
Liksom du kan bestmma om projektet ska vara anonymt tkombart med
pserver s kan du bestmma om projektet ska vara tkombart med
ViewCVS, en web-cvs-frontnda. Det gr du genom att toggla knappen fr
"ViewCVS access". ndringen fr omedelbar effekt.

<H3>Att lgga till SSH-nycklar</H3>

Det r rtt tradigt att behva skriva in sitt lsenord var gng man
ska utfra ett cvs-kommando. Drfr anvndar man med frdel
ssh-nycklar, grna i kombination med ssh-agent. Fr att se hur man gr
detta p Lysator ls <a href="/local/datorhandbok/ssh.html">hr</a>.
<P>
Eftersom du varken som vanlig anvndare eller extern dito kommer t
CVS-burken med ett vanligt skal lggs sdana nycklar till genom att
vlja "Edit SSH keys" och klistra in de nycklar du vill ha. Servern
stdjer enbart ssh v2.
<P>
Anledningen till att ven Lysatoranvndare mste lgga till sina
nycklar p detta stt r att CVS-servern av skerhetsskl ej monterar
Lysators vanliga NFS-namnrymd.
<P>
<B>ven hr tar det en kvart innan du kan logga in med din nyckel</B>.
<P>
Ett annat stt att slippa skriva lsenord varje gng r att anvnda <a
href="http://www.lysator.liu.se/~nisse">Niels Mllers</a> <a
href="http://www.lysator.liu.se/~nisse/lsh">lsh</A> i
"Gateway-mode". Dvs, p din dator exekverar du
<pre>
lsh -G -N -l <anvndarnamn> cvs.lysator.liu.se
</pre>
och skriver in ditt lsenord. Sen stter du miljvariabeln CVS_RSH
till "lshg". Klart!

<H3>Logga ut</H3>

Hur svrt kan det vara? :-)
<P>
Du blir automatiskt utloggad om du inte gr ngonting p en kvart.

<H3>Att verfra gamla repositories</H3>

Jod, det gr. Fast inte utan interaktion av en root. Skapa frst projektet i lysCVS. Packa sedan ihop ditt repository i en tarboll och tala om var den finns fr rtterna s ska vi nog kunna ordna den saken.

<H3>Framtida planer</H3>

Umm.. Inga direkta just nu. Kom grna med frslag!

<H3>Information om systemet</H3>
LysCVS bestr av en kombination av vanligt frekommande fri
programvara samt ett gng lokalt utvecklade hack. Bland annat anvnds:

<ul>
<li><a href="http://httpd.apache.org">Apache</A>
<li><a href="http://www.mysql.com">MySQL</A>
<li><a href="http://www.modpython.org">mod_python</A>
<li><a href="http://www.cvshome.org">CVS</A>
<li><a href="http://sourceforge.net/projects/nss-mysql">nss_mysql</A>
<li><a href="http://viewcvs.sourceforge.net/">ViewCVS</a>
<li><a href="http://www.postfix.org/">Postfix</a>
<li><a href="http://www.mozilla.org/projects/bugzilla/">Bugzilla</A>

</ul>
Den lokalt utvecklade programvaran r mestadels utvecklad av <A HREF="http://www.lysator.liu.se/~forsberg/">Erik Forsberg</A> och
finns att hmta <a href="http://www.lysator.liu.se/~forsberg/hacks/lyscvs">hr</a>
<P>
Hrd och operativsystemsmssigt r burken ifrga fr tillfllet en
Dell PowerEdge 6100/200 (stalingrad) med 2 st 200 MHz Pentium Pro och 256 MiB
minne. Inte vrldens snabbaste maskin, men den r stabil, den har bra
diskutbyggnadsmjligheter och den har en tvillingsyster att plocka
reservdelar frn. Maskinen kr <a href="http://www.debian.org">Debian
GNU/Linux</a>.
<p>
Maskinen speglar sina diskar med Linux mjukvaru-RAID, och backup tas
en gng per dygn via Lysators vanliga backuprutiner.

Huvudsida

2006-10-09T20:59:58Z

Albert:

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
All aktuell information finns i den här wikin.

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

Tycker du att du borde ha rättigheter att redigera så loggar du in, och kontaktar sedan <tt>root</tt> på lämpligt sätt
och ber denne att ge dig rättigheter med hjälp av instruktioner på den här sidan.

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== [[Lysators maskinpark|Datorer]] - allmän info om Lysators maskiner ===
* [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
* [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
* [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== [[:Category:E-post | E-post]] ===
* [[Spamhantering]] - hur du slipper många spam
* [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
* [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
* [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
* [[Webmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
* [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
* [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
* [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[CVS och SVN]]
* [[Jabber]]
* [[Bittorrent]]
* [[FTP]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här: [[Special:Allmessages]].

Koeberg

2006-09-01T12:20:38Z

Albert:

{| style="border: 0px"
! Funktion
| CPU-server
|-
! Specialfunktion
|
|-
! Operativsystem
| Solaris 10
|-
! Arkitektur
| sun4u
|-
! CPU
| 4 * 168 MHz UltraSparc I
|-
! Minne
| 1280MB
|-
! SSH-fingeravtryck
| Okänt
|-
! Modell
| Sun Ultra Enterprise 4000
|-
! Placering
| [[FOO-hallen]], [[:Kategori:Rack 03 | Rack 03]]
|-
! Foto
|
|-
! Ansvarig root
|
|-
! Driftstatus
| I drift
|-
! Nagios-status
| {{Nagios}}
|-
! LysINV
|
|}

[[Category:CPU-servrar]]
[[Category:Maskiner i drift]]
[[Kategori:Rack 03]]

FTP

2006-05-08T13:20:09Z

Albert:

==Allmänt==
Lysator har en FTP-server tillgänglig som ftp://ftp.lysator.liu.se/. I /pub-delen finns det en del filer som hör till diverse olika Lysatorprojekt och andra projekt, till exempel finns [ftp://ftp.lysator.liu.se/pub/security/lsh/ lsh och nettle] under /pub/security/lsh.

==Montering av hemkatalog==
De filer du placerat i /home/USER/pub/ftp/ finns tillgänglig under ftp://ftp.lysator.liu.se/~USER/.

Huvudsida

2006-05-08T13:12:14Z

Albert:

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
Lysators datorhandbok finns i sin gamla statiska version på http://www.lysator.liu.se/local/datorhandbok/ men kommer gradvis att flyttas till den här wikin.

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== [[Lysators maskinpark|Datorer]] - allmän info om Lysators maskiner ===
* [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
* [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
* [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== [[:Category:E-post | E-post]] ===
* [[Spamhantering]] - hur du slipper många spam
* [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
* [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
* [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
* [[Webmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
* [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
* [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
* [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[Jabber]]
* [[Bittorrent]]
* [[FTP]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här: [[Special:Allmessages]].

Bittorrent

2006-05-05T19:35:07Z

Albert: Import från gamla datorhandboken.

===Sammanfattning===
Trackerns framsida finns på [http://tracker.lysator.liu.se:6969 http://tracker.lysator.liu.se:6969].
Ange [http://tracker.lysator.liu.se:6969/announce http://tracker.lysator.liu.se:6969/announce] som tracker-URL.
Lägg din torrent i /lysator/bittorrent/tracker/ och vänta en minut så är allt klart.

==Vad är BitTorrent?==
[http://www.bittorrent.com/introduction.html BitTorrent] är ett fildelningsprotokoll som är användbart om man har material som vill sprida till många. Det använder peer-to-peer-teknik. Om man sprider en fil via en ftp-server så måste alla ladda ner hela filen från ftp-servern; med BitTorrent så laddar alla ner från varandra, så även utan ett bredband kan man sprida filer som tusentals användare vill ha.

BitTorrent används i stor utsträckning för att sprida piratkopierat material. Sådan användning accepteras inte på Lysators datorer. Medlemmar som använt Lysators datorer till spridning av upphovsrättsskyddat material har blivit avstängda.

Men kanske har du själv gjort en film som du vill sprida till världen? Du kanske är en singer/songwriter och vill göra dina alster tillgängliga? Eller du kanske bara tycker BitTorrent verkar vara en cool teknik och vill experimentera med att ladda ner en fil fylld med /dev/zero bara för att se hur lång tid det tar om du använder [http://azureus.sourceforge.net/ Azureus (en klient skriven i java)] jämfört med [http://www.bittorrent.com/index.html BitTorrent (originalklienten)]? Nu har Lysator startat [http://tracker.lysator.liu.se:6969/ en egen tracker] för dig.

==Lysators tracker==
Lysator kör bttracker, som är den ursprungliga BitTorrent-trackern. Den är simpel men gör sitt jobb.

Allt du behöver göra för att publicera en torrent är att kopiera filen till /lysator/bittorrent/tracker/. Den tracker-URL du ska ange när du skapar din torren är [http://tracker.lysator.liu.se:6969/announce http://tracker.lysator.liu.se:6969/announce]. Trackern scannar /lysator/bittorrent/tracker/ ungefär en gång i minuten. Se nedan för en steg-för-steg-beskrivning för hur man gör.

==Att dela ut en fil==
Här är ett recept på hur du gör för att dela ut en fil med hjälp av Lysators tracker. Det här receptet använder klienten [http://azureus.sourceforge.net/ Azureus]. Det finns många andra klienter, och du kan lika gärna använda dem.

Innan du börjar behöver du:
#En fil (eller en hel katalog) som du vill dela med dig av. I exemplet här använder jag källkoden till [http://runeberg.org/ Projekt Runebergs] utgåva av [http://runeberg.org/bibeln 1917 års översättning av Bibeln]. Filen heter bibeln-3.8.tar.gz och får laddas ner fritt.
#En BitTorrent-klient, t ex [http://azureus.sourceforge.net/ Azureus].
#Ett konto på Lysators datorer. I exemplet används kontot ceder.

För att publicera din fil följer du bara den här listan:
#Starta Azureus.
#Välj File -> Create a Torrent.
#Välj Use an external Tracker och fyll i [http://tracker.lysator.liu.se:6969/announce http://tracker.lysator.liu.se:6969/announce] under Announce URL:. I exemplet väljer vi Single file och trycker sedan på Next >.
#Välj den fil du vill dela ut, bibeln-3.8.tar.gz i exemplet. Tryck på Next >.
#Se efter var Azureus tänker skapa torrent-filen. I exemlet hamnar den i /home/ceder/.Azureus/torrents/bibeln-3.8.tar.gz.torrent. Se till att rutan Open the torrent for seeding when done är ikryssad. Välj Finish.
#Azureus jobbar ett tag med att skapa .torrent-filen, och säger till slut File saved.. Tryck Close. (I det här läget är det helt normalt att Azureus rapporterar att statusen för trackern är Torrent unauthorised.)
#Kopiera .torrent-filen till /lysator/bittorrent/tracker/:

<pre>
$ scp /home/ceder/.Azureus/torrents/bibeln-3.8.tar.gz.torrent \
koeberg.lysator.liu.se:/lysator/bittorrent/tracker/
$
</pre>

Nu är allt klart! Inom en minut kommer trackern att se den torrentfil du kopierat in. Strax efteråt kommer Azureus att kontakta trackern igen och rapportera att den har hela filen. När den gjort det, kommer din torrent att synas på [http://tracker.lysator.liu.se:6969/ trackerns framsida] och kunna laddas ner därifrån.

Du kan skynda på förloppet något genom att i Azureus visa My Torrents, högerklicka på bibeln-3.8.tar.gz och välja Show details. På General-sidan finns fältet Tracker status där det står Error (Torrent unauthorised ) innan du kopierat torrent-filen till trackern. När den blivit ditkopierad och det gått en minut kan du trycka på Update Tracker. Om allt fungerar ska det sedan stå OK, och andra kan börja ladda ner filen från dig. (Om Azureus nyss kontaktade trackern så är Update Tracker-knappen utgråad. Om det händer får du ge dig till tåls några sekunder.)

Du kan självklart kopiera .torrent-filen till ett annat ställe också, och ge den ett trevligare namn. Exempelfilen kan t ex även hämtas som [http://www.lysator.liu.se/~ceder/tmp/bibeln-3.8.tar.gz.torrent http://www.lysator.liu.se/~ceder/tmp/bibeln-3.8.tar.gz.torrent] eftersom en kopia av den finns i /lysator/www/user-pages/ceder/tmp/bibeln-3.8.tar.gz.torrent.

Kom ihåg att du behöver låta Azureus vara igång så länge du vill garantera att det finns minst en seed, dvs att filen ska finnas tillgänglig för nerladdning. Om din torrent är populär kommer det efter ett tag att finnas andra klienter uppkopplade som gör att filen kommer att vara tillgänglig även om du avslutar din klient.

Huvudsida

2006-05-05T19:17:20Z

Albert: Import av gamla datorhandbokens bittorrentinformation.

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
Lysators datorhandbok finns i sin gamla statiska version på http://www.lysator.liu.se/local/datorhandbok/ men kommer gradvis att flyttas till den här wikin.

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== [[Lysators maskinpark|Datorer]] - allmän info om Lysators maskiner ===
* [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
* [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
* [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== [[:Category:E-post | E-post]] ===
* [[Spamhantering]] - hur du slipper många spam
* [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
* [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
* [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
* [[Webmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
* [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
* [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
* [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[Jabber]]
* [[Bittorrent]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här: [[Special:Allmessages]].

E-postlistor

2006-04-07T17:04:56Z

Albert: Mailman ska vara en rubrik

Den här texten talar om hur man startar och driver en egen e-postlista på Lysators datorer, inte hur man blir medlem på de listor som drivs på annat håll. Läs mer i Lysators datorhandbok om [[:Category:E-post | Elektronisk post - En kort introduktion till e-post]].

Sammanfattning av texten: Lysator använder Mailman. Om du är medlem i Lysator kan du skapa och administrera dina listor själv på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se].

===Vad är en elektronisk postlista?===

En elektronisk postlista (engelska: electronic mailing list) är en e-postadress som inte leder till en brevlåda, utan till en lista över andra adresser. Det är ett sätt att ordna massutskick till många personer, som delar ett intresse. Alla kan skicka brev till den gemensamma adressen. Det är ett förstadium till mer avancerade kommunikationssystem som Usenet News och LysKOM, med fördelen att det kan nå alla som har e-post. E-postlistor kan vara öppna eller slutna, manuella eller automatiska, officiella eller hemliga, fria eller modererade. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

En e-postlista är kanske bara ett av flera tillbehör till ett projekt som du driver. Läs mer om Hur man startar och driver ett [[Lysator-projekt]].

* Listadressen

En e-postlista har alltid en adress. Om listan finns hos Lysator slutar den på @lists.lysator.liu.se (eller, om det är en gammal lista, på @lysator.liu.se -- och då får det brevlådenamn som står före snabel-a:et får givetvis inte vara detsamma som någon medlems login). Hitta på något namn som inte är upptaget. Det är rätt vanligt, men inte nödvändigt, att e-postlistor har namn som slutar på -list, till exempel runeberg-list@lysator.liu.se för Projekt Runeberg. Brev som skickas till listadressen är avsedda att spridas till samtliga deltagare på listan. Om detta sker omedelbart eller efter administratörens godkännande, beror på om listan är modererad eller inte.

* Administratör, administratörsadress

Varje e-postlista har en administratör av kött och blod, som ansvarar för listan. Administratören bestämmer vilka egenskaper listan ska ha. Till varje lista brukar det finnas ytterligare två adresser: owner-listnamn och listnamn-request. Dessa används för att kontakta administratören respektive för att begära tjänster som har med listan att göra. Ofta är -request bara en hänvisning till owner- men det behöver inte vara så.

* Manuell eller automatisk

För en manuell lista måste administratören utföra manuella ingrepp för att nytillkomna ska bli medlemmar på listan. För en automatisk lista räcker det att skriva till listnamn-request och ange något automagiskt kommando på Subject-raden eller i brevkroppen. Hur detta kommando ser ut, beror på vilken programvara som hanterar listan. Många moderna listhanterare har även ett webgränssnitt där man kan hantera sin prenumeration.

* Utskickslista / nyhetsbrev / diskussionslista

En utskickslista är ett enkelriktat massmedium, där enbart administratören tillåts skicka ut information. Det kan användas som ett nyhetsbrev. Motsatsen är en diskussionslista där alla deltagare uppmanas att skriva inlägg.

* Modererad lista

Brev som kommer in till en modererad lista måste godkännas av administratören innan de sprids till deltagarna. På det viset får listan mera karaktären av en tidning. För deltagarna innebär detta en kvalitetsgaranti, samtidigt som den fria debatten kan hämmas. Att vara moderator för en e-postlista kan vara ett heltidsjobb. Det vanligaste är att listan inte är modererad.

* Digest

En digest är en modererad lista där flera inkommande brev sammanställs av moderatorn till ett utgående utskick. Karaktären av tidning förstärks ytterligare.

* -announce, -d

Ibland vill man ha flera listor på samma tema, med något olika inriktning. Då kan man ge de olika listorna följande namn:

* listnamn - den huvudsakliga listan.
* listnamn-d - för diskussioner. Här brukar det bli fler meddelanden och kommentarer än på huvudsakliga listan.
Detta kan också vara forumet för diskussioner om den huvudsakliga listans inriktning, alltså platsen för meta-debatt.
* listnamn-announce - för tillkännagivanden. Här brukar det bli färre meddelanden än på huvudsakliga listan, och inga kommentarer.

* Arkiv

För en öppen lista, kan det vara trevligt att spara allt som passerar i ett arkiv. Om man använder Mailman finns arkivmöjligheten inbyggd. Annars är det enklaste sättet att skapa ett arkiv att ha med ett filnamn som medlem på listan. Inlägg som sprids till listans medlemmar, sparas också i filen i så kallat mbox-format. Sedan finns det olika sätt att göra arkivet tillgängligt, exempelvis via webben med hypertext-länkar mellan breven. En del program för hantering av e-postlistor innehåller funktioner för att gräva i det tillhörande arkivet.

* U-båtar och aktiva postare

Precis som i LysKOM och Usenet News, så finns det många som väljer att vara medlem i en e-postlista och läsa de inlägg som kommer, men aldrig skriver något själva. Dessa brukar kallas för u-båtar, till skillnad från dem som aktivt deltar med egna inlägg på listan. Ibland händer det att en u-båt "kommer upp till ytan" och avslöjar sitt deltagande genom att posta ett inlägg.

* Hemligt medlemskap (INTE!)

Vilket skydd har den som blir medlem på listan? Ska andra få veta att han är medlem, eller ska han få passera som en hemlig u-båt? Administratören kan givetvis välja att offentliggöra medlemslistan, men då bör han informera medlemmarna om sin policy i förhand. Även om han väljer att inte offentliggöra medlemmarna, går det ofta att utifrån ta reda på vem som är medlem på en lista även om administratören har valt att hemlighålla deltagarlistan. Så här kunde man göra förr:
<pre>
$ telnet mailhost.lysator.liu.se smtp
Connected. Escape character is '^]'.
220 lysander ESMTP Sendmail 8.8
HELO foo.bar
250 lysander Hello
EXPN runeberg-list@lysator.liu.se
250-person1@domain.se
250-person2@domain.fi
250 person3@domain.com
QUIT
221 lysander closing connection
Connection closed by foreign host.
$
</pre>

==="Jättemanuell" e-postlista===

Om du lite snabbt vill ha en väldigt enkel mailinglista så kan du skapa en som får formen <användarnamn >+listnamn@lysator.liu.se . Detta görs genom att du skapar filen .forward+listnamn i din hemkatalog, och där listar listans mottagare. Ett exempel:

Du har användarnamnet foo och vill ha en liten lista för en kurs du går, låt oss säga att den heter "Matematik för myrornitologer" vilket självklart förkortas bar. Du skapar då filen .forward+bar i /home/foo/. Där skriver du såhär:

<pre>
leif_med_brallan@hetpåst.kom
pantarne@inamn.kåm
myroribrallan@jagärenfågel.foo
</pre>

Klart! Alla mail till foo+bar@lysator.liu.se kommer nu att skickas vidare till de tre adresserna i filen. Det kan vara ide att lägga till dig själv till listan också...

===Listserv===

Listserv är en programvara för att driva e-postlistor. Listserv används inte på Lysator, men den är så vanligt förekommande ute i världen att den är stilbildande. Därför tas en kort sammanfattning upp här.

Sin historia har Listserv inom IBM-stordatorvärlden och ett gammalt nät som hette Bitnet. Där var Listserv det dominerande sättet att ordna kommunikation mellan flera användare, och det finns fortfarande ett stort antal e-postlistor, ofta av hög kvalitet, som använder Listserv. Typiskt för Listserv är att man inte har en request-adress för varje lista, utan alla kommandon skickas till adressen listserv@domän, och i kommandot måste man ange vilken lista som avses.

Kommandon kan skickas till Listserv på Subject-raden eller i brevkroppen. Din e-postadress tas från From-raden, men du måste ange ditt eget namn i SUBSCRIBE-kommandot. Kommandona skrivs på en rad och har typiskt formen:

<pre>
SUBSCRIBE listnamn ditt för- och efternamn
UNSUBSCRIBE listnamn
HELP
</pre>

Många listanvändare ute i världen tror att alla använder en Listserv och därför kommer det ibland brev till listserv@lysator.liu.se, trots att vi inte kör Listserv här. Brev som kommer till den adressen sprids till några av listadministratörerna på Lysator, som tar hand om och besvarar breven manuellt.

=== Mailman - det rekommenderade sättet===

Sedan mailserverbytet i juli 2000 finns mailinglisthanteraren Mailman installerad på Lysators mailserver. Detta är en webstyrd och väldigt trevlig programvara. Mer info hittas på [http://www.list.org http://www.list.org]. För att skapa en sådan lista går du till [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se]. Se även [http://lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se].

===Majordomo===

Majordomo är ett program för att hantera e-postlistor. Det finns inte installerat hos Lysator.

===Procmail===

Procmail är ett program för att bearbeta och filtrera inkommande e-post. Procmail erbjuder en kraftfull uppsättning filter för att sortera post, varpå de inkommande breven placeras i separata inboxar. Det finns mer information om [[Procmail]] i Lysators Datorhandbok.

[[Category:E-post]]

Huvudsida

2006-04-02T08:49:05Z

Albert: Nytt datum för signering.

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
Lysators datorhandbok finns i sin gamla statiska version på http://www.lysator.liu.se/local/datorhandbok/ men kommer gradvis att flyttas till den här wikin, som startades den 22 mars 2006 av [[användare:Creideiki|Creideiki]].

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== [[Lysators maskinpark|Datorer]] - allmän info om Lysators maskiner ===
* [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
* [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
* [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== [[:Category:E-post | E-post]] ===
* [[Spamhantering]] - hur du slipper många spam
* [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
* [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
* [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
* [[Webmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
* [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
* [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
* [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[Jabber]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

=== Datorhandbokens certifikat ===

Creideiki har skickat en CSR till LiU-CA. Nästa signeringstillfälle är 3 april 2006. Tills dess har datorhandboken ett självsignerat certifikat med fingeravtrycken:

<pre>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1

MD5 Fingerprint=AB:5A:95:0F:DD:60:FA:E8:51:2E:D7:B6:AD:4F:2C:73
SHA1 Fingerprint=60:45:92:9F:F6:BB:CA:7C:AF:BA:14:AC:E6:42:51:C9:BC:35:DB:EA

-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.2.2 (GNU/Linux)

iEYEARECAAYFAkQh36oACgkQAbrEtTMfrn0v6ACfa3pJHEfC6CbpAWxkt/4eMa7S
6tsAnRlS0EpAFRAXsiDm7Jw/uIa5ADRy
=+z8M
-----END PGP SIGNATURE-----</pre>

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här [[Special:Allmessages]].

Spamhantering

2006-03-28T23:24:10Z

Albert: Bättre wikilänkar.

[[Kategori:E-post]]
==RBL==
[http://en.wikipedia.org/wiki/DNSBL Real-time Blackhole List] är ett sätt att stoppa brev som kommer från kända spamutskickare. Det finns en mängd olika listor och varje lista har olika kriterier för att en server ska hamna på listan eller eventuellt tas bort från listan om det visade sig vara en felaktig addering. På [https://admin.lysator.liu.se/Mail/ admin.lysator.liu.se] kan man ställa in vilka RBLer som ska användas vid mottagande av sin e-post.

==Spamassassin==
Spamassassin är en programvara som analyserar innehållet i mail och utgående från ett antal kriterier avgör om det är spam eller inte.

Lysators mailserver kör sedan ett tag tillbaka Spamassassin på ett sätt som gör att samtliga mail går genom den så länge de kommer via smtp. För att du ska få någon nytta av det faktum att det går åt massor av CPU-tid behöver du ställa in din klient att känna igen de mail som Spamassassin anser vara spam. [http://www.unit.liu.se/ UNIT] har en [http://www.unit.liu.se/irt/epost/spamassassin.html sida om Spamassassin] och hur man konfigurerar sitt mailprogram för att dra nytta av det, så läs den och var glad :-). Glöm inte att rapportera in eventuella egna konfigurationstips till UNIT.

AUTHSMTP

2006-03-28T23:22:23Z

Albert: ... men väl ett beca. Nu är det borta och inte (så) föråldrat.

===Vad?===
AUTHSMTP är en tjänst som gör det möjligt att på ett säkert sätt <b>skicka</b> mail via Lysators mailserver från datorer utanför Lysators nätverk.

===Varför?===

Några anledningar att vilja använda tjänsten kan vara:

* Den lokala SMTP-servern fungerar dåligt.
* Man litar mer på postmaster (at) lysator.liu.se än postmaster@sin.egen.isp.
* Man vill inte skicka mail okrypterat på det lokala nät man befinner sig och den lokala SMTP-servern stödjer inte kryptering.
* Man använder en laptop och vill slippa ändra inställningar i sitt mailprogram när man flyttar sig mellan olika nät.

===Hur?===

AUTHSMTP är en funktion i Lysators vanliga mailserver mail.lysator.liu.se, man kan dock använda den på flera olika sätt.

Alternativ ett är att använda SMTP och STARTTLS. Detta fungerar både via den vanliga SMTP-porten (25) och port 26. Anledningen till att även port 26 kan användas är att många Internetoperatörer spärrar utgående trafik till port 25.

Alternativ två är att använda SMTP över SSL via ssmtp-porten 465 samt SMTP AUTH för autentisering.

Ett tredje alternativ är att köra klartextlösenord över vanlig okrypterad SMTP (port 25 eller 26) utan TLS. Detta är tillåtet, men inte rekomenderat.

För autentisering används AUTH PLAIN med vanliga lysatoranvändarnamn och maillösenord.

SSL-certifikatet som mailservern använder är signerat av [http://ca.liu.se/ | LiU CA]. I korthet betyder det att du måste installera rootcertifikatet för [http://www.swupki.su.se/ | SwUPKI], men de bästa instruktionerna finns hos [http://ca.liu.se/ | LiU CA].

Hur man ställer in sitt mailprogram att använda detta varierar naturligtvis mellan olika program. Nedan kommer beskrivningar för några olika program.

===Mozilla Thunderbird 1.0===
Ladda hem rootcertifikatet i PEM-format enligt instruktionerna från [http://ca.liu.se/ | LiU CA].

Välj menyn Edit->Account Settings->Outgoing Server(SMTP):
Server Name: mail.lysator.liu.se
Port: 26
Markera "Use name and password"
User Name: Lysatoranvändarnamn
Use secure connection: TLS

Välj Edit->Preferences->Advanced->Certificates->Manage Certificates->Authorities
Välj Import
Öppna filen som du laddade hem tidigare
Markera "Trust this CA to identify web sites."
Välj OK.
Klart!

===Postfix===

Om man kör Postfix och vill använda authsmtp behöver man göra följande:

Installera en [http://www.aet.tu-cottbus.de/personen/jaenicke/postfix_tls/ Postfix med TLS] och SASL-stöd. (<tt>apt-get install postfix-tls</tt> på Debian. Den version av postfix som finns i Debian Woody är dock för gammalt och kommer inte att fungera. [http://backports.org/ Backports.org] har en nyare version)

Lägg till följande rader i /etc/postfix/main.cf:

<tt>relayhost = [mail.lysator.liu.se]:26
smtp_sasl_auth_enable = yes
smtp_sasl_password_maps = hash:/etc/postfix/sasl_passwd
smtp_sasl_security_options = noanonymous
smtp_use_tls = yes
smtp_tls_CApath = /etc/postfix/ssl/ca</tt>

Om man vill vara helt säker på att ingenting någonsin skickas utan att använda TLS kan även lägga till smtp_enforce_tls = yes.

Skapa filen /etc/postfix/sasl_passwd med följande innehåll:
<tt>mail.lysator.liu.se <Lysatoranvändarnamn>:<Maillösenord>
Kör postmap /etc/postfix/sasl_passwd</tt>

Ladda hem rootcertifikatet i PEM-format [http://ca.liu.se/ |LiU CA]. Se till att filnamnet slutar på <tt>.pem</tt>.

Flytta certifikatfilen till /etc/postfix/ssl/ca samt kör
c_rehash /etc/postfix/ssl/ca.

Om postfix körs chrootad (default på Debian) så lägg certifikatfilen i /var/spool/postfix/etc/postfix/ssl/ca i stället och låt /etc/postfix/ssl/ca vara en symlänk till den katalogen.

Om det mot förmodan inte fungerar nu så är ett bra tips vid felsökning att sätta smtp_tls_loglevel = 2 i main.cf vilket get lite mer i loggen. Mer dokumentation om Postfix/TLS finns [http://www.aet.tu-cottbus.de/personen/jaenicke/postfix_tls/doc/index.html här].

[[Category:E-post]]

AUTHSMTP

2006-03-28T23:20:33Z

Albert: Inget mer om best-effort.

{{föråldrad}}
AUTHSMTP är en tjänst som gör det möjligt att på ett säkert sätt <b>skicka</b> mail via Lysators mailserver från datorer utanför Lysators nätverk.

===Varför?===

Några anledningar att vilja använda tjänsten kan vara:

* Den lokala SMTP-servern fungerar dåligt.
* Man litar mer på postmaster (at) lysator.liu.se än postmaster@sin.egen.isp.
* Man vill inte skicka mail okrypterat på det lokala nät man befinner sig och den lokala SMTP-servern stödjer inte kryptering.
* Man använder en laptop och vill slippa ändra inställningar i sitt mailprogram när man flyttar sig mellan olika nät.

===Hur?===

AUTHSMTP är en funktion i Lysators vanliga mailserver mail.lysator.liu.se, man kan dock använda den på flera olika sätt.

Alternativ ett är att använda SMTP och STARTTLS. Detta fungerar både via den vanliga SMTP-porten (25) och port 26. Anledningen till att även port 26 kan användas är att många Internetoperatörer spärrar utgående trafik till port 25.

Alternativ två är att använda SMTP över SSL via ssmtp-porten 465 samt SMTP AUTH för autentisering.

Ett tredje alternativ är att köra klartextlösenord över vanlig okrypterad SMTP (port 25 eller 26) utan TLS. Detta är tillåtet, men inte rekomenderat.

För autentisering används AUTH PLAIN med vanliga lysatoranvändarnamn och maillösenord.

SSL-certifikatet som mailservern använder är signerat av [http://ca.liu.se/ | LiU CA]. I korthet betyder det att du måste installera rootcertifikatet för [http://www.swupki.su.se/ | SwUPKI], men de bästa instruktionerna finns hos [http://ca.liu.se/ | LiU CA].

Hur man ställer in sitt mailprogram att använda detta varierar naturligtvis mellan olika program. Nedan kommer beskrivningar för några olika program.

===Mozilla Thunderbird 1.0===
Ladda hem rootcertifikatet i PEM-format enligt instruktionerna från [http://ca.liu.se/ | LiU CA].

Välj menyn Edit->Account Settings->Outgoing Server(SMTP):
Server Name: mail.lysator.liu.se
Port: 26
Markera "Use name and password"
User Name: Lysatoranvändarnamn
Use secure connection: TLS

Välj Edit->Preferences->Advanced->Certificates->Manage Certificates->Authorities
Välj Import
Öppna filen beca-root-pem.crt som du laddade hem tidigare
Markera "Trust this CA to identify web sites."
Välj OK.
Klart!

===Postfix===

Om man kör Postfix och vill använda authsmtp behöver man göra följande:

Installera en [http://www.aet.tu-cottbus.de/personen/jaenicke/postfix_tls/ Postfix med TLS] och SASL-stöd. (<tt>apt-get install postfix-tls</tt> på Debian. Den version av postfix som finns i Debian Woody är dock för gammalt och kommer inte att fungera. [http://backports.org/ Backports.org] har en nyare version)

Lägg till följande rader i /etc/postfix/main.cf:

<tt>relayhost = [mail.lysator.liu.se]:26
smtp_sasl_auth_enable = yes
smtp_sasl_password_maps = hash:/etc/postfix/sasl_passwd
smtp_sasl_security_options = noanonymous
smtp_use_tls = yes
smtp_tls_CApath = /etc/postfix/ssl/ca</tt>

Om man vill vara helt säker på att ingenting någonsin skickas utan att använda TLS kan även lägga till smtp_enforce_tls = yes.

Skapa filen /etc/postfix/sasl_passwd med följande innehåll:
<tt>mail.lysator.liu.se <Lysatoranvändarnamn>:<Maillösenord>
Kör postmap /etc/postfix/sasl_passwd</tt>

Ladda hem rootcertifikatet i PEM-format [http://ca.liu.se/ |LiU CA]. Se till att filnamnet slutar på <tt>.pem</tt>.

Flytta certifikatfilen till /etc/postfix/ssl/ca samt kör
c_rehash /etc/postfix/ssl/ca.

Om postfix körs chrootad (default på Debian) så lägg certifikatfilen i /var/spool/postfix/etc/postfix/ssl/ca i stället och låt /etc/postfix/ssl/ca vara en symlänk till den katalogen.

Om det mot förmodan inte fungerar nu så är ett bra tips vid felsökning att sätta smtp_tls_loglevel = 2 i main.cf vilket get lite mer i loggen. Mer dokumentation om Postfix/TLS finns [http://www.aet.tu-cottbus.de/personen/jaenicke/postfix_tls/doc/index.html här].

[[Category:E-post]]

IMAP och POP

2006-03-28T15:54:59Z

Albert:

För att läsa email från externa datorer finns det två vanliga protokoll, IMAP och POP3, som (nästan) alla mailprogram stödjer.

Utav de två är IMAP ett betydligt mera avancerat och modernt protokoll som bland annat har stöd för att accessa sin mailbox från flera olika datorer, stöd för att jobba med sin mailbox i något som kallas "disconnected mode" (dvs du behöver inte sitta uppkopplad online via modem bara för att städa/läsa/svara på brev i din mailbox) samt hanterar multipla mailfoldrar på servern.

IMAP har dessutom den trevliga finessen att det genererar en lägre belastning på mailservern än vad POP3 gör, detta dock förutsatt att imapklienten är intelligent och behåller sin uppkoppling hela tiden i stället för att göra en ny med jämna mellanrum.

Ett tredje protokoll som man bör känna till är SSL. Detta protokoll kommer ursprungligen från WWW-världen, men har blivit mycket vanligt även för email. SSL använder man för att kryptera trafiken mellan sitt mailprogram och mailservern.

En fjärde detalj som kan vara intressant att känna till är CRAM-MD5. Det är ett system för att "kryptera" lösenorden (via en metod som kallas "challenge-response" som skickas via nätverket.

CRAM-MD5 kan vara behändigt att använda i de fall man inte har tillgång till en mailklient som kan hantera SSL-protokollet.

==Lysators mailsystem==

Lysators mailsystem kör bland annat en Courier IMAP som förstår både IMAP och POP3. Du hittar den på följande adresser:

{| style="border: 1px solid black; float: left; margin-right: 1em"
|+
| '''IMAP'''
| imap.lysator.liu.se port 143
|-
| '''IMAP/SSL'''
| imap.lysator.liu.se port 993
|-
| '''POP3'''
| pop.lysator.liu.se port 110
|-
| '''POP3/SSL'''
| pop.lysator.liu.se port 995
|}

För att kunna läsa post med IMAP eller POP måste du gå in på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se] för att registrera ett särskilt lösenord. Detta lösenord kan du sedan använda för att logga in med klartextlösen, CRAM-MD5 och CRAM-SHA1 mot både POP och IMAP. Servrarna stödjer dessutom STARTTLS. En annan liten detalj är att Courier kräver att man kör maildir, men det är ju nuförtiden standard på Lysators mailserver.

==Rekommendationer==

För att läsa email från en extern dator så rekommenderas primärt att man använder IMAP/SSL, i andra hand IMAP/CRAM-MD5 och i tredje hand POP3/CRAM-MD5.

I absolut sista hand använder du klartextinloggning. Ditt lösenord går då i klartext över nätverket, och vem som helst som får tag på det kan då läsa/radera alla email för dig. Det är förstås extra viktigt att du inte använder samma maillösen som t.ex. lösenord på ditt vanliga konto. Bäst är att du undviker att använda klartextlösen. I framtiden kanske vi stänger denna möjlighet.

POP3/SSL stöds, men rekommenderas inte på grund av det är en rätt tung operation för servern. Om man ändå väljer att köra POP3/SSL så rekommenderas att man pollar mailservern relativt sällan (inte oftare än var 10:e minut).

Ett helt annat alternativ, som ger nästan lika bra säkerhet som IMAP/SSL eller POP3/SSL är att köra IMAP eller POP3 via en SSH-tunnel.

För att kunna skicka e-post använder du din ISPs SMTP-server eller AUTHSMTP via <tt>mail.lysator.liu.se</tt>. Om du sitter på Lysators nät är det <tt>mail.lysator.liu.se</tt> som gäller.

==Webmail==

Det går även att läsa mail via WWW. Kolla in sidan om [[squirrelmail]].

Observera att [[squirrelmail]] använder IMAP, så du måste t.ex. ha skaffat dig ett maillösenord och konverterat din brevlåda till maildirformat för att kunna använda [[squirrelmail]].

==Mailklienter==
Här kan du se vad olika mailklienter hanterar.

* <b>Gnus 5.9:</b> IMAP POP3 SSL CRAM-MD5
* <b>Outlook Express:</b> IMAP POP3 SSL CRAM-MD5
* <b>Netscape 4:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Pine:</b> IMAP POP3 SSL
* <b>Dtmail:</b> IMAP
* <b>Eudora:</b> POP3
* <b>Eudora Pro:</b> IMAP POP3 CRAM-MD5

==Namespace och sånt==

Om din IMAP-läsare klarar NAMESPACE-kommandot bör den själv hitta vad namespace på servern är. Annars kan det vara lämpligt att ställa in <tt>INBOX.</tt> som Personal namespace och <tt>shared.</tt> som public namespace.

I exempelvis Netscape går det bra att lämna "<tt>IMAP server directory</tt>" tomt, lämna de tre rutorna "<tt>Personal Namespace</tt>", "<tt>Public (shared)</tt>" och "<tt>Other users</tt>" tomt och kryssa i "Allow server to override these namespaces", så hittar den själv vad den behöver för att hitta dina mail.

===Namespace i Outlook Express 6===
Dennis Lindqvist (denli@lysator) skriver följande om Namespace och sånt i OE6:

<b>Namespace för IMAP i Outlook Express</b>

I Outlook Express hittar du inställningar för IMAP under menyn 'Tools' - 'Accounts'
I fönstret 'Internet Accounts' på fliken 'Mail' klickar du på dina inställningar för lysator och klickar på knappen 'Properties' eller alternativt om du inte har några ännu klickar du på menyknappen 'Add -
'Mail...' istället och sätter upp allt från början.

Klicka på fliken 'IMAP' i fönstret 'Lysator Properties' (om du kallar inställningarna för Lysator).
I fältet 'Root folder path:' skriver du INBOX med versaler. Om du på denna flik har valt att lagra 'Sent Items' eller 'Drafts' på IMAP-servern måste du fylla i 'Root folder path:'. I annat fall fungerar det bra att lämna fältet tomt.

==Felsökning==

Om det inte funkar när du försöker läsa mail så kan du kolla nedan om något av problemen liknar ditt. Hittar du inte någon lösning kan du prova att fråga i LysKOM, genom att skicka brev till "Root (@) Lysator", eller genom att skicka ett vanligt mail till [mailto:root@lysator.liu.se root@lysator.liu.se].

===Jag släpps inte in till IMAP-servern===

Har du satt ett maillösenord? Kolla på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se]

===Jag släpps inte in i squirrelmail===

Se förra frågan.

[[Category:E-post]]

AUTHSMTP

2006-03-28T15:52:48Z

Albert: måste uppdatera certifikatinformationen, men hinner inte nu så lade till artikeln till föråldratkategorin.

{{föråldrad}}
AUTHSMTP är en tjänst som gör det möjligt att på ett säkert sätt <b>skicka</b> mail via Lysators mailserver från datorer utanför Lysators nätverk.

===Varför?===

Några anledningar att vilja använda tjänsten kan vara:

* Den lokala SMTP-servern fungerar dåligt.
* Man litar mer på postmaster (at) lysator.liu.se än postmaster@sin.egen.isp.
* Man vill inte skicka mail okrypterat på det lokala nät man befinner sig och den lokala SMTP-servern stödjer inte kryptering.
* Man använder en laptop och vill slippa ändra inställningar i sitt mailprogram när man flyttar sig mellan olika nät.

===Hur?===

AUTHSMTP är en funktion i Lysators vanliga mailserver mail.lysator.liu.se, man kan dock använda den på flera olika sätt.

Alternativ ett är att använda SMTP och STARTTLS. Detta fungerar både via den vanliga SMTP-porten (25) och port 26. Anledningen till att även port 26 kan användas är att många Internetoperatörer spärrar utgående trafik till port 25.

Alternativ två är att använda SMTP över SSL via ssmtp-porten 465 samt SMTP AUTH för autentisering.

Ett tredje alternativ är att köra klartextlösenord över vanlig okrypterad SMTP (port 25 eller 26) utan TLS. Detta är tillåtet, men inte rekomenderat.

För autentisering används AUTH PLAIN med vanliga lysatoranvändarnamn och maillösenord.

SSL-certifikatet som mailservern använder är signerat av [http://www.unit.liu.se/services/ca/ UNIT Best-Effort CA] och rootcertifikatet kan hämtas från deras sida.

Hur man ställer in sitt mailprogram att använda detta varierar naturligtvis mellan olika program. Nedan kommer beskrivningar för några olika program.

===Mozilla Thunderbird 1.0===
Ladda hem rootcertifikatet i PEM-format (beca-root-pem.crt) från UNITs sida.

Välj menyn Edit->Account Settings->Outgoing Server(SMTP):
Server Name: mail.lysator.liu.se
Port: 26
Markera "Use name and password"
User Name: Lysatoranvändarnamn
Use secure connection: TLS

Välj Edit->Preferences->Advanced->Certificates->Manage Certificates->Authorities
Välj Import
Öppna filen beca-root-pem.crt som du laddade hem tidigare
Markera "Trust this CA to identify web sites."
Välj OK.
Klart!

===Postfix===

Om man kör Postfix och vill använda authsmtp behöver man göra följande:

Installera en [http://www.aet.tu-cottbus.de/personen/jaenicke/postfix_tls/ Postfix med TLS] och SASL-stöd. (<tt>apt-get install postfix-tls</tt> på Debian. Den version av postfix som finns i Debian Woody är dock för gammalt och kommer inte att fungera. [http://backports.org/ Backports.org] har en nyare version)

Lägg till följande rader i /etc/postfix/main.cf:

<tt>relayhost = [mail.lysator.liu.se]:26
smtp_sasl_auth_enable = yes
smtp_sasl_password_maps = hash:/etc/postfix/sasl_passwd
smtp_sasl_security_options = noanonymous
smtp_use_tls = yes
smtp_tls_CApath = /etc/postfix/ssl/ca</tt>

Om man vill vara helt säker på att ingenting någonsin skickas utan att använda TLS kan även lägga till smtp_enforce_tls = yes.

Skapa filen /etc/postfix/sasl_passwd med följande innehåll:
<tt>mail.lysator.liu.se <Lysatoranvändarnamn>:<Maillösenord>
Kör postmap /etc/postfix/sasl_passwd</tt>

Ladda hem rootcertifikatet i PEM-format (beca-root-pem.crt) från UNIT och byt namn på filen till någonting som slutar på .pem, t.ex. UNIT-Best-Effort-CA.pem.

Flytta certifikatfilen till /etc/postfix/ssl/ca samt kör
c_rehash /etc/postfix/ssl/ca.

Om postfix körs chrootad (default på Debian) så lägg certifikatfilen i /var/spool/postfix/etc/postfix/ssl/ca i stället och låt /etc/postfix/ssl/ca vara en symlänk till den katalogen.

Om det mot förmodan inte fungerar nu så är ett bra tips vid felsökning att sätta smtp_tls_loglevel = 2 i main.cf vilket get lite mer i loggen. Mer dokumentation om Postfix/TLS finns [http://www.aet.tu-cottbus.de/personen/jaenicke/postfix_tls/doc/index.html här].

[[Category:E-post]]

Mail:Webmail

2006-03-28T15:50:39Z

Albert: Uppdaterade certifikatinformationen.

==Webmail==
På adressen [https://webmail.lysator.liu.se/ | https://webmail.lysator.liu.se/] finns en webbaserad mailläsare som gör att du du relativt säkert kan läsa och skriva lysatormail via en browser som klarar krypterade uppkopplingar (https://). Detta gör nästan alla Netscape, Opera och IE-versioner.

Logga in med ditt lysatorlogin och ditt IMAP/POP-lösen. Det senare skaffar du genom att gå in på [https://admin.lysator.liu.se/ https://admin.lysator.liu.se/]. squirrelmail läser din INBOX via IMAP, det är därför du måste sätta ett särskilt lösen. Du behöver också se till att din brevlåda är i maildir-formatet för att det ska funka. Information om hur du gör det finns på sidan om [[Konvertering till maildir]].

==(O)vanliga frågor==
===Varför känner inte webbläsaren igen certifikatet?===
Certifikatet är något som identifierar en site, och som gör att man kan vara säker på att ingen har lagt sig mellan din dator och Lysator för att sno ditt lösenord. Netscape, Opera, IE och alla andra webbläsartillverkare känner igen ett antal kommersiella certifierare som skriver på betalande kunders certifikat. Linköpings universitet är en del av SwUPKI. Se [http://ca.liu.se | LiU CA] för information om hur du lägger till rätt certifikat i din webbläsare.

===Vad händer med mailen?===
Mailen hämtas via IMAP och konverteras till html eller nerladdningsbara filer. De ligger dock kvar på Lysator och kan hämtas med andra metoder precis som vanligt.

===Var kommer brevlådorna från? Var sparas de?===
Brevlådorna hämtas via IMAP, och ligger därför i Maildirformat under /var/mail/<username>/. Se sidan om [[IMAP och POP]] för mer info. Även om du inte ser alla mail på en gång, så går det slött om man har för många i sin INBOX (> flerahundra). Rensa genom att markera och flytta till soptunnan. För att rensa soptunnan får man gå dit via Brevlådor->Trash, markera alla mail och trycka på "Delete".

===Säkerhet===

Webmail körs via en SSL3-krypterad uppkoppling. Det betyder att all trafik till webbservern är krypterad inklusive ditt lösenord och dina mail. Det finns dock svagheter:

* Eftersom browsrar har en back-knapp, kan någon som kommer till datorn efter dig bläddra bakåt och titta på sidorna du haft uppe. Efter 10 minuter går dock sidorna ut och visas inte längre. Det hela går att undvika genom att stänga browser-fönstret efter sessionen.

[[Category:E-post]]

Spamhantering

2006-03-28T15:42:42Z

Albert: Missade wikiuppmärkningsspråket.

==RBL==
[http://en.wikipedia.org/wiki/DNSBL Real-time Blackhole List] är ett sätt att stoppa brev som kommer från kända spamutskickare. Det finns en mängd olika listor och varje lista har olika kriterier för att en server ska hamna på listan eller eventuellt tas bort från listan om det visade sig vara en felaktig addering. På [[https://admin.lysator.liu.se/Mail/ | admin.lysator.liu.se]] kan man ställa in vilka RBLer som ska användas vid mottagande av ens e-post.

==Spamassassin==
Spamassassin är en programvara som analyserar innehållet i mail och utgående från ett antal kriterier avgör om det är spam eller inte.

Lysators mailserver kör sedan ett tag tillbaka Spamassassin på ett sätt som gör att samtliga mail går genom den så länge de kommer via smtp. För att du ska få någon nytta av det faktum att det går åt massor av CPU-tid behöver du ställa in din klient att känna igen de mail som Spamassassin anser vara spam. [http://www.unit.liu.se/ UNIT] har en [http://www.unit.liu.se/irt/epost/spamassassin.html sida om Spamassassin] och hur man konfigurerar sitt mailprogram för att dra nytta av det, så läs den och var glad :-). Glöm inte att rapportera in eventuella egna konfigurationstips till UNIT.

Spamhantering

2006-03-28T15:40:49Z

Albert: Lysator använder även RBL och man kan välja vilka. Flyttade informationen från Spamassassinsidan eftersom den var kort.

==RBL==
[[http://en.wikipedia.org/wiki/DNSBL|Real-time Blackhole List]] är ett sätt att stoppa brev som kommer från kända spamutskickare. Det finns en mängd olika listor och varje lista har olika kriterier för att en server ska hamna på listan eller eventuellt tas bort från listan om det visade sig vara en felaktig addering. På [[https://admin.lysator.liu.se/Mail/ | admin.lysator.liu.se]] kan man ställa in vilka RBLer som ska användas vid mottagande av ens e-post.

==Spamassassin==
Spamassassin är en programvara som analyserar innehållet i mail och utgående från ett antal kriterier avgör om det är spam eller inte.

Lysators mailserver kör sedan ett tag tillbaka Spamassassin på ett sätt som gör att samtliga mail går genom den så länge de kommer via smtp. För att du ska få någon nytta av det faktum att det går åt massor av CPU-tid behöver du ställa in din klient att känna igen de mail som Spamassassin anser vara spam. [http://www.unit.liu.se/ UNIT] har en [http://www.unit.liu.se/irt/epost/spamassassin.html sida om Spamassassin] och hur man konfigurerar sitt mailprogram för att dra nytta av det, så läs den och var glad :-). Glöm inte att rapportera in eventuella egna konfigurationstips till UNIT.

Huvudsida

2006-03-28T15:28:31Z

Albert: Generaliserar spamundvikandet.

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
Lysators datorhandbok finns i sin gamla statiska version på http://www.lysator.liu.se/local/datorhandbok/ men kommer gradvis att flyttas till den här wikin, som startades den 22 mars 2006 av [[användare:Creideiki|Creideiki]].

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== [[Lysators maskinpark|Datorer]] - allmän info om Lysators maskiner ===
* [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
* [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
* [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== [[:Category:E-post | E-post]] ===
* [[Spamhantering]] - hur du slipper många spam
* [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
* [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
* [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
* [[Squirrelmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
* [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
* [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
* [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[Jabber]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

=== Datorhandbokens certifikat ===

Creideiki har skickat en CSR till LiU-CA. Nästa signeringstillfälle är 18 april 2006. Tills dess har datorhandboken ett självsignerat certifikat med fingeravtrycken:

<pre>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1

MD5 Fingerprint=AB:5A:95:0F:DD:60:FA:E8:51:2E:D7:B6:AD:4F:2C:73
SHA1 Fingerprint=60:45:92:9F:F6:BB:CA:7C:AF:BA:14:AC:E6:42:51:C9:BC:35:DB:EA

-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.2.2 (GNU/Linux)

iEYEARECAAYFAkQh36oACgkQAbrEtTMfrn0v6ACfa3pJHEfC6CbpAWxkt/4eMa7S
6tsAnRlS0EpAFRAXsiDm7Jw/uIa5ADRy
=+z8M
-----END PGP SIGNATURE-----</pre>

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här [[Special:Allmessages]].

Lysators maskinpark

2006-03-28T15:23:38Z

Albert: Allt var duplicerat. Skrev om.

__NOTOC__

== Vilken dator ska jag använda? ==

== [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]] ==
Det här är maskiner som står i [[~-Allmänt | ~]]. Kör inte på någon av dessa maskiner om du inte sitter framför dess skärm! Om det går för långsamt så kommer det troligen gå minst lika långsamt på de datorer som är CPU-servrar eftersom fler delar på dem.

== [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]] ==
På de här maskinerna kan du köra så mycket du orkar. Använd även någon av dem för ditt test-MUD, din fotbollsserver, din snälla IRCbot, dina viktiga cronjobb, etc.

== [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]] ==
Undvik att köra dina program på de här maskinerna. De flesta av dem är spärrade för vanliga inloggningar.

Huvudsida

2006-03-28T15:13:19Z

Albert: Avindenterade datorer.

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
Lysators datorhandbok finns i sin gamla statiska version på http://www.lysator.liu.se/local/datorhandbok/ men kommer gradvis att flyttas till den här wikin, som startades den 22 mars 2006 av [[användare:Creideiki|Creideiki]].

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== [[Lysators maskinpark|Datorer]] - allmän info om Lysators maskiner ===
* [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
* [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
* [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== [[:Category:E-post | E-post]] ===
* [[Spamassassin @ Lysator]] - hur du slipper många spam
* [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
* [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
* [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
* [[Squirrelmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
* [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
* [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
* [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[Jabber]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

=== Datorhandbokens certifikat ===

Creideiki har skickat en CSR till LiU-CA. Nästa signeringstillfälle är 18 april 2006. Tills dess har datorhandboken ett självsignerat certifikat med fingeravtrycken:

<pre>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1

MD5 Fingerprint=AB:5A:95:0F:DD:60:FA:E8:51:2E:D7:B6:AD:4F:2C:73
SHA1 Fingerprint=60:45:92:9F:F6:BB:CA:7C:AF:BA:14:AC:E6:42:51:C9:BC:35:DB:EA

-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.2.2 (GNU/Linux)

iEYEARECAAYFAkQh36oACgkQAbrEtTMfrn0v6ACfa3pJHEfC6CbpAWxkt/4eMa7S
6tsAnRlS0EpAFRAXsiDm7Jw/uIa5ADRy
=+z8M
-----END PGP SIGNATURE-----</pre>

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här [[Special:Allmessages]].

Huvudsida

2006-03-28T15:11:05Z

Albert: Avindenterade e-post.

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
Lysators datorhandbok finns i sin gamla statiska version på http://www.lysator.liu.se/local/datorhandbok/ men kommer gradvis att flyttas till den här wikin, som startades den 22 mars 2006 av [[användare:Creideiki|Creideiki]].

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== Datorer ===
* [[Lysators maskinpark|Maskiner]] - allmän info om Lysators maskiner
** [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
** [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
** [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== [[:Category:E-post | E-post]] ===
* [[Spamassassin @ Lysator]] - hur du slipper många spam
* [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
* [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
* [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
* [[Squirrelmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
* [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
* [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
* [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[Jabber]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

=== Datorhandbokens certifikat ===

Creideiki har skickat en CSR till LiU-CA. Nästa signeringstillfälle är 18 april 2006. Tills dess har datorhandboken ett självsignerat certifikat med fingeravtrycken:

<pre>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1

MD5 Fingerprint=AB:5A:95:0F:DD:60:FA:E8:51:2E:D7:B6:AD:4F:2C:73
SHA1 Fingerprint=60:45:92:9F:F6:BB:CA:7C:AF:BA:14:AC:E6:42:51:C9:BC:35:DB:EA

-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.2.2 (GNU/Linux)

iEYEARECAAYFAkQh36oACgkQAbrEtTMfrn0v6ACfa3pJHEfC6CbpAWxkt/4eMa7S
6tsAnRlS0EpAFRAXsiDm7Jw/uIa5ADRy
=+z8M
-----END PGP SIGNATURE-----</pre>

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här [[Special:Allmessages]].

E-postlistor

2006-03-28T15:04:30Z

Albert:

Den här texten talar om hur man startar och driver en egen e-postlista på Lysators datorer, inte hur man blir medlem på de listor som drivs på annat håll. Läs mer i Lysators datorhandbok om [[:Category:E-post | Elektronisk post - En kort introduktion till e-post]].

Sammanfattning av texten: Lysator använder Mailman. Om du är medlem i Lysator kan du skapa och administrera dina listor själv på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se].

===Vad är en elektronisk postlista?===

En elektronisk postlista (engelska: electronic mailing list) är en e-postadress som inte leder till en brevlåda, utan till en lista över andra adresser. Det är ett sätt att ordna massutskick till många personer, som delar ett intresse. Alla kan skicka brev till den gemensamma adressen. Det är ett förstadium till mer avancerade kommunikationssystem som Usenet News och LysKOM, med fördelen att det kan nå alla som har e-post. E-postlistor kan vara öppna eller slutna, manuella eller automatiska, officiella eller hemliga, fria eller modererade. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

En e-postlista är kanske bara ett av flera tillbehör till ett projekt som du driver. Läs mer om Hur man startar och driver ett [[Lysator-projekt]].

* Listadressen

En e-postlista har alltid en adress. Om listan finns hos Lysator slutar den på @lists.lysator.liu.se (eller, om det är en gammal lista, på @lysator.liu.se -- och då får det brevlådenamn som står före snabel-a:et får givetvis inte vara detsamma som någon medlems login). Hitta på något namn som inte är upptaget. Det är rätt vanligt, men inte nödvändigt, att e-postlistor har namn som slutar på -list, till exempel runeberg-list@lysator.liu.se för Projekt Runeberg. Brev som skickas till listadressen är avsedda att spridas till samtliga deltagare på listan. Om detta sker omedelbart eller efter administratörens godkännande, beror på om listan är modererad eller inte.

* Administratör, administratörsadress

Varje e-postlista har en administratör av kött och blod, som ansvarar för listan. Administratören bestämmer vilka egenskaper listan ska ha. Till varje lista brukar det finnas ytterligare två adresser: owner-listnamn och listnamn-request. Dessa används för att kontakta administratören respektive för att begära tjänster som har med listan att göra. Ofta är -request bara en hänvisning till owner- men det behöver inte vara så.

* Manuell eller automatisk

För en manuell lista måste administratören utföra manuella ingrepp för att nytillkomna ska bli medlemmar på listan. För en automatisk lista räcker det att skriva till listnamn-request och ange något automagiskt kommando på Subject-raden eller i brevkroppen. Hur detta kommando ser ut, beror på vilken programvara som hanterar listan. Många moderna listhanterare har även ett webgränssnitt där man kan hantera sin prenumeration.

* Utskickslista / nyhetsbrev / diskussionslista

En utskickslista är ett enkelriktat massmedium, där enbart administratören tillåts skicka ut information. Det kan användas som ett nyhetsbrev. Motsatsen är en diskussionslista där alla deltagare uppmanas att skriva inlägg.

* Modererad lista

Brev som kommer in till en modererad lista måste godkännas av administratören innan de sprids till deltagarna. På det viset får listan mera karaktären av en tidning. För deltagarna innebär detta en kvalitetsgaranti, samtidigt som den fria debatten kan hämmas. Att vara moderator för en e-postlista kan vara ett heltidsjobb. Det vanligaste är att listan inte är modererad.

* Digest

En digest är en modererad lista där flera inkommande brev sammanställs av moderatorn till ett utgående utskick. Karaktären av tidning förstärks ytterligare.

* -announce, -d

Ibland vill man ha flera listor på samma tema, med något olika inriktning. Då kan man ge de olika listorna följande namn:

* listnamn - den huvudsakliga listan.
* listnamn-d - för diskussioner. Här brukar det bli fler meddelanden och kommentarer än på huvudsakliga listan.
Detta kan också vara forumet för diskussioner om den huvudsakliga listans inriktning, alltså platsen för meta-debatt.
* listnamn-announce - för tillkännagivanden. Här brukar det bli färre meddelanden än på huvudsakliga listan, och inga kommentarer.

* Arkiv

För en öppen lista, kan det vara trevligt att spara allt som passerar i ett arkiv. Om man använder Mailman finns arkivmöjligheten inbyggd. Annars är det enklaste sättet att skapa ett arkiv att ha med ett filnamn som medlem på listan. Inlägg som sprids till listans medlemmar, sparas också i filen i så kallat mbox-format. Sedan finns det olika sätt att göra arkivet tillgängligt, exempelvis via webben med hypertext-länkar mellan breven. En del program för hantering av e-postlistor innehåller funktioner för att gräva i det tillhörande arkivet.

* U-båtar och aktiva postare

Precis som i LysKOM och Usenet News, så finns det många som väljer att vara medlem i en e-postlista och läsa de inlägg som kommer, men aldrig skriver något själva. Dessa brukar kallas för u-båtar, till skillnad från dem som aktivt deltar med egna inlägg på listan. Ibland händer det att en u-båt "kommer upp till ytan" och avslöjar sitt deltagande genom att posta ett inlägg.

* Hemligt medlemskap (INTE!)

Vilket skydd har den som blir medlem på listan? Ska andra få veta att han är medlem, eller ska han få passera som en hemlig u-båt? Administratören kan givetvis välja att offentliggöra medlemslistan, men då bör han informera medlemmarna om sin policy i förhand. Även om han väljer att inte offentliggöra medlemmarna, går det ofta att utifrån ta reda på vem som är medlem på en lista även om administratören har valt att hemlighålla deltagarlistan. Så här kunde man göra förr:
<pre>
$ telnet mailhost.lysator.liu.se smtp
Connected. Escape character is '^]'.
220 lysander ESMTP Sendmail 8.8
HELO foo.bar
250 lysander Hello
EXPN runeberg-list@lysator.liu.se
250-person1@domain.se
250-person2@domain.fi
250 person3@domain.com
QUIT
221 lysander closing connection
Connection closed by foreign host.
$
</pre>

==="Jättemanuell" e-postlista===

Om du lite snabbt vill ha en väldigt enkel mailinglista så kan du skapa en som får formen <användarnamn >+listnamn@lysator.liu.se . Detta görs genom att du skapar filen .forward+listnamn i din hemkatalog, och där listar listans mottagare. Ett exempel:

Du har användarnamnet foo och vill ha en liten lista för en kurs du går, låt oss säga att den heter "Matematik för myrornitologer" vilket självklart förkortas bar. Du skapar då filen .forward+bar i /home/foo/. Där skriver du såhär:

<pre>
leif_med_brallan@hetpåst.kom
pantarne@inamn.kåm
myroribrallan@jagärenfågel.foo
</pre>

Klart! Alla mail till foo+bar@lysator.liu.se kommer nu att skickas vidare till de tre adresserna i filen. Det kan vara ide att lägga till dig själv till listan också...

===Listserv===

Listserv är en programvara för att driva e-postlistor. Listserv används inte på Lysator, men den är så vanligt förekommande ute i världen att den är stilbildande. Därför tas en kort sammanfattning upp här.

Sin historia har Listserv inom IBM-stordatorvärlden och ett gammalt nät som hette Bitnet. Där var Listserv det dominerande sättet att ordna kommunikation mellan flera användare, och det finns fortfarande ett stort antal e-postlistor, ofta av hög kvalitet, som använder Listserv. Typiskt för Listserv är att man inte har en request-adress för varje lista, utan alla kommandon skickas till adressen listserv@domän, och i kommandot måste man ange vilken lista som avses.

Kommandon kan skickas till Listserv på Subject-raden eller i brevkroppen. Din e-postadress tas från From-raden, men du måste ange ditt eget namn i SUBSCRIBE-kommandot. Kommandona skrivs på en rad och har typiskt formen:

<pre>
SUBSCRIBE listnamn ditt för- och efternamn
UNSUBSCRIBE listnamn
HELP
</pre>

Många listanvändare ute i världen tror att alla använder en Listserv och därför kommer det ibland brev till listserv@lysator.liu.se, trots att vi inte kör Listserv här. Brev som kommer till den adressen sprids till några av listadministratörerna på Lysator, som tar hand om och besvarar breven manuellt.
Mailman - det rekommenderade sättet

Sedan mailserverbytet i juli 2000 finns mailinglisthanteraren Mailman installerad på Lysators mailserver. Detta är en webstyrd och väldigt trevlig programvara. Mer info hittas på [http://www.list.org http://www.list.org]. För att skapa en sådan lista går du till [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se]. Se även [http://lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se].

===Majordomo===

Majordomo är ett program för att hantera e-postlistor. Det finns inte installerat hos Lysator.

===Procmail===

Procmail är ett program för att bearbeta och filtrera inkommande e-post. Procmail erbjuder en kraftfull uppsättning filter för att sortera post, varpå de inkommande breven placeras i separata inboxar. Det finns mer information om [[Procmail]] i Lysators Datorhandbok.

[[Category:E-post]]

Huvudsida

2006-03-28T14:56:39Z

Albert:

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
Lysators datorhandbok finns i sin gamla statiska version på http://www.lysator.liu.se/local/datorhandbok/ men kommer gradvis att flyttas till den här wikin, som startades den 22 mars 2006 av [[användare:Creideiki|Creideiki]].

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== Datorer ===
* [[Lysators maskinpark|Maskiner]] - allmän info om Lysators maskiner
** [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
** [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
** [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== E-post ===
* [[:Category:E-post | Introduktion till e-post]]
** [[Spamassassin @ Lysator]] - hur du slipper många spam
** [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
** [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
** [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
** [[Squirrelmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
** [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
** [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
** [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[Jabber]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

=== Datorhandbokens certifikat ===

Creideiki har skickat en CSR till LiU-CA. Nästa signeringstillfälle är 18 april 2006. Tills dess har datorhandboken ett självsignerat certifikat med fingeravtrycken:

<pre>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1

MD5 Fingerprint=AB:5A:95:0F:DD:60:FA:E8:51:2E:D7:B6:AD:4F:2C:73
SHA1 Fingerprint=60:45:92:9F:F6:BB:CA:7C:AF:BA:14:AC:E6:42:51:C9:BC:35:DB:EA

-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.2.2 (GNU/Linux)

iEYEARECAAYFAkQh36oACgkQAbrEtTMfrn0v6ACfa3pJHEfC6CbpAWxkt/4eMa7S
6tsAnRlS0EpAFRAXsiDm7Jw/uIa5ADRy
=+z8M
-----END PGP SIGNATURE-----</pre>

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här [[Special:Allmessages]].

Huvudsida

2006-03-28T14:55:27Z

Albert:

__NOTOC__
== Lysators datorhandbok ==
Lysators datorhandbok finns i sin gamla statiska version på http://www.lysator.liu.se/local/datorhandbok/ men kommer gradvis att flyttas till den här wikin, som startades den 22 mars 2006 av [[användare:Creideiki|Creideiki]].

NIS-grupperna <tt>root</tt> och <tt>www</tt> har importerats till wikin. Är du medlem i någon av dessa grupper kan du ändra i wikin efter att ha [https://datorhandbok.lysator.liu.se/index.php?title=Special:Userlogin&returnto=Huvudsida loggat in].

* [http://www.lysator.liu.se/lysator/ Lysator] - information om föreningen
* [http://www.lysator.liu.se/lyskom/ LysKOM] - vårt konferenssystem
* [http://www.lysator.liu.se/lystring/ Lystring] - Lysators elektroniska medlemsblad, innehåller information om förändringar i datorsystemet och allmänt vad som händer i föreningen.
* [[Planerade Avbrott]] - här finns information om planerade driftavbrott
* [http://bugzilla.lysator.liu.se/buglist.cgi?bug_status=UNCONFIRMED&bug_status=NEW&bug_status=ASSIGNED&bug_status=REOPENED&product=Lysator-TODO TODO-lista] för Lysator.

=== Datorer ===
* [[Lysators maskinpark|Maskiner]] - allmän info om Lysators maskiner
** [[:Category:CPU-servrar|CPU-servrar]]
** [[:Category:Arbetsstationer|Arbetsstationer]]
** [[:Category:Tjänsteservrar|Tjänsteservrar]]

=== Operativsystem ===

* [[Solaris]]

=== Att köra program på Lysators datorer ===
* [[Lösenord]]
* [[Lysators nyare filstruktur]] - /pkg
* [[Screen]] - fönsterhantering på textskärmar
* [[Att läsa dokumentation]] - om att hitta hjälpsidor
* [[Att välja skrivbordsmiljö]] - gäller SUN-arbetsstationerna
* [[Att nå Lysators maskiner från Windows]]

=== E-post ===
* [[:Category:E-post]] - introduktion till e-post
** [[Spamassassin @ Lysator]] - hur du slipper många spam
** [[Elektronisk post på Lysatorvis]] - e-post hos Lysator
** [[IMAP och POP]] - läs epost på Lysator utifrån
** [[AUTHSMTP]] - skicka epost via Lysator oavsett var du befinner dig
** [[Squirrelmail]] - Läs epost på Lysator via WWW
** [[Procmail]] - automatisk mailhantering med Procmail
** [[E-postlistor]] - hur man startar och driver en elektronisk postlista
** [[Konvertering till maildir]] - något som behövs för att köra mot Courier (IMAP-servern)

=== Lysators lokal ===
* [[~ Allmänt]]
* [[Koppla in egen dator i ~]]
* [[Passerkort]]
* [[Utkvitterarens guide till Passerkort]]
* [[Jukebox i ~]]

=== Övrigt ===
* [[Jabber]]

=== Luserfri zon ===
* [[Rootmanual]] - En lathund för lysators rötter
* [[Backup HOWTO]] - för rötter och annat löst folk

=== Datorhandbokens certifikat ===

Creideiki har skickat en CSR till LiU-CA. Nästa signeringstillfälle är 18 april 2006. Tills dess har datorhandboken ett självsignerat certifikat med fingeravtrycken:

<pre>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1

MD5 Fingerprint=AB:5A:95:0F:DD:60:FA:E8:51:2E:D7:B6:AD:4F:2C:73
SHA1 Fingerprint=60:45:92:9F:F6:BB:CA:7C:AF:BA:14:AC:E6:42:51:C9:BC:35:DB:EA

-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.2.2 (GNU/Linux)

iEYEARECAAYFAkQh36oACgkQAbrEtTMfrn0v6ACfa3pJHEfC6CbpAWxkt/4eMa7S
6tsAnRlS0EpAFRAXsiDm7Jw/uIa5ADRy
=+z8M
-----END PGP SIGNATURE-----</pre>

== Metainformation ==

Rötter kan ge rättigheter till folk på sidan [[Special:Userrights]].

Tycker du att nått är felöversatt, kan du fixa det här [[Special:Allmessages]].

Kategori:E-post

2006-03-28T14:53:49Z

Albert: Det ser dumt ut när innehållsförteckningen hamnar mitt på sidan.

[[Category:E-post]]{{Föråldrad}}

=Introduktion till e-post=
Elektronisk post (email) använder såsom sin fysiska motsvarighet en adress för att specifiera vart ett meddelande ska. Vanligtvis ser adressen ut så här: <tt>användarnamn@underdomän.domän.land</tt> . Det kan förekomma fler eller färre steg av domäner. En adress till en användare hos lysator ser ut så här: <tt>användarnamn@lysator.liu.se</tt>.

Ett email består av ett brevhuvud som talar om vart brevet ska, vem som skrev det, när det skrevs, etc. Vissa fält i brevhuvudet skrivs av avsändaren, andra fylls i automatiskt av postprogrammen. De viktigaste fälten är:

* <b>To:</b> Talar om vem eller vilka brevet ska skickas till. Om flera ska de separeras med komma.
* <b>From:</b> Talar om vem som skickade brevet. Fylls i av postsystemet.
* <b>Cc:</b> Cc står för carbon copy. Den eller de som står i cc-fältet får också en kopia av brevet. Skillnaden mellan to är främst att mottagaren får en indikation på att han inte var huvudmottagare.
* <b>Subject:</b> Brevets ärende, en kort beskrivning av vad det handlar om.

Det enklaste sättet att skicka iväg ett email är att skriva <tt>mail adress</tt> på kommandoraden. Därefter matar man in sitt brev. Det har dock den stora nackdelen att man kan glömma finnesser som att editera en rad man redan skrivit in. Ett bättre sätt är att starta emacs och använda mail-moden (<tt>M-x mail</tt>). Då får man ett färdigt minimalt brevhuvud, där man bara behöver fylla i addressat och ärende. Vill man utöka huvudet med t ex ett Cc-fält är det bara att skriva dit det i huvudet. Brevet skriver man sedan efter raden <tt>"--text follows this line--"</tt>. När man skrivit klart skickar man iväg brevet med <tt>C-c C-c</tt> .

För att ta emot brev kan man förvisso använda programmet mail, men det kan bli lite problem att se långa brev. Ett bättre sätt är att använda rmail-moden i emacs (<tt>M-x rmail</tt>). Rmail läser in alla olästa brev man har och man kan sedan stega mellan dem med <b>n</b> (next) och <b>p</b> (previous). Plocka bort brev gör man med d (delete), svarar på brev gör man med r (reply). Då man svarar på brevet hamnar man i mail-moden med adressen och ärendet färdigifyllt. När man läst klart avslutar man moden med <b>q</b> (quit), så plockas bortplockade brev verkligen bort och filen sparas ordentligt (lugn, du kan inte bli av med några brev genom att inte avsluta moden, däremot kan det hända att du får läsa om dem nästa gång du kör rmail).

Nuförtiden finns det bättre mailprogram i emacs, exempelvis VM och ännu bättre Gnus. Andra bra mailprogram är pine och mutt. Ett annat välanvänt emailhanteringsprogram är MM.

=Läsa e-post=
Vill du veta hur du läser din e-post från andra datorer än Lysators egna, se [[IMAP och POP]].

=Skicka e-post=
Om du vill skicka e-post via Lysators e-postsystem från andra datorer än Lysators egna, se [[AUTHSMTP]].

=Blandade tips=
==Skicka inte stora filer==
Mail är inte avsett för skickande av stora filer. Idag finns hos Lysator en gräns på 50MiB per mail, men många system klarar inte av att ta emot så stora filer.

Använd ftp/http eller motsvarande för överföring av stora filer.

==Lägga in kopia av texten man svarar på i sitt eget mail==
I rmail kan man använda <b>C-c C-y</b>. För att ändra citeringstecknen, t.ex. till "> " kan följande rad i din .emacs passa:

<tt>setq mail-yank-prefix "> "</tt>

=Problem=
Får du problem med posten på Lysator kan du prova att skicka ett email till [mailto:postmaster@lysator.liu.se postmaster@lysator.liu.se], eller fråga i LysKOM. Mer specifik information om epost just på Lysator finns i [[Elektronisk post på Lysatorvis]].

[[Category:E-post]]

Kategori:E-post

2006-03-28T14:51:35Z

Albert: Börar flytta introduktionen till kategorin.

[[Category:E-post]]{{Föråldrad}}

Elektronisk post (email) använder såsom sin fysiska motsvarighet en adress för att specifiera vart ett meddelande ska. Vanligtvis ser adressen ut så här: <tt>användarnamn@underdomän.domän.land</tt> . Det kan förekomma fler eller färre steg av domäner. En adress till en användare hos lysator ser ut så här: <tt>användarnamn@lysator.liu.se</tt>.

Ett email består av ett brevhuvud som talar om vart brevet ska, vem som skrev det, när det skrevs, etc. Vissa fält i brevhuvudet skrivs av avsändaren, andra fylls i automatiskt av postprogrammen. De viktigaste fälten är:

* <b>To:</b> Talar om vem eller vilka brevet ska skickas till. Om flera ska de separeras med komma.
* <b>From:</b> Talar om vem som skickade brevet. Fylls i av postsystemet.
* <b>Cc:</b> Cc står för carbon copy. Den eller de som står i cc-fältet får också en kopia av brevet. Skillnaden mellan to är främst att mottagaren får en indikation på att han inte var huvudmottagare.
* <b>Subject:</b> Brevets ärende, en kort beskrivning av vad det handlar om.

Det enklaste sättet att skicka iväg ett email är att skriva <tt>mail adress</tt> på kommandoraden. Därefter matar man in sitt brev. Det har dock den stora nackdelen att man kan glömma finnesser som att editera en rad man redan skrivit in. Ett bättre sätt är att starta emacs och använda mail-moden (<tt>M-x mail</tt>). Då får man ett färdigt minimalt brevhuvud, där man bara behöver fylla i addressat och ärende. Vill man utöka huvudet med t ex ett Cc-fält är det bara att skriva dit det i huvudet. Brevet skriver man sedan efter raden <tt>"--text follows this line--"</tt>. När man skrivit klart skickar man iväg brevet med <tt>C-c C-c</tt> .

För att ta emot brev kan man förvisso använda programmet mail, men det kan bli lite problem att se långa brev. Ett bättre sätt är att använda rmail-moden i emacs (<tt>M-x rmail</tt>). Rmail läser in alla olästa brev man har och man kan sedan stega mellan dem med <b>n</b> (next) och <b>p</b> (previous). Plocka bort brev gör man med d (delete), svarar på brev gör man med r (reply). Då man svarar på brevet hamnar man i mail-moden med adressen och ärendet färdigifyllt. När man läst klart avslutar man moden med <b>q</b> (quit), så plockas bortplockade brev verkligen bort och filen sparas ordentligt (lugn, du kan inte bli av med några brev genom att inte avsluta moden, däremot kan det hända att du får läsa om dem nästa gång du kör rmail).

Nuförtiden finns det bättre mailprogram i emacs, exempelvis VM och ännu bättre Gnus. Andra bra mailprogram är pine och mutt. Ett annat välanvänt emailhanteringsprogram är MM.

=Läsa e-post=
Vill du veta hur du läser din e-post från andra datorer än Lysators egna, se [[IMAP och POP]].

=Skicka e-post=
Om du vill skicka e-post via Lysators e-postsystem från andra datorer än Lysators egna, se [[AUTHSMTP]].

=Blandade tips=
==Skicka inte stora filer==
Mail är inte avsett för skickande av stora filer. Idag finns hos Lysator en gräns på 50MiB per mail, men många system klarar inte av att ta emot så stora filer.

Använd ftp/http eller motsvarande för överföring av stora filer.

==Lägga in kopia av texten man svarar på i sitt eget mail==
I rmail kan man använda <b>C-c C-y</b>. För att ändra citeringstecknen, t.ex. till "> " kan följande rad i din .emacs passa:

<tt>setq mail-yank-prefix "> "</tt>

=Problem=
Får du problem med posten på Lysator kan du prova att skicka ett email till [mailto:postmaster@lysator.liu.se postmaster@lysator.liu.se], eller fråga i LysKOM. Mer specifik information om epost just på Lysator finns i [[Elektronisk post på Lysatorvis]].

[[Category:E-post]]

Elektronisk post på Lysatorvis

2006-03-28T14:46:31Z

Albert:

Lysator mailserver är en Dell PE 300 med 2 st 850MHz PIII processorer, 1GiB RAM och 2x160GiB ATA133-diskar. Diskarna är speglade med Linux mjukvaruraid. Maskinens hostnamn är <tt>lenin</tt>.

Ca 100GiB disk finns tillgängligt för lagring av medlemmars mail.

Maskinen kör Linux 2.6, Linuxdistributionen är Debian.

Mailservern använder enbart fri programvara:

* Postfix som MTA
* Courier IMAP som IMAP- och POP-server
* Mailman för maillinglistor
* Squirrelmail för Webmail
* MySQL för att lagra diverse användarspecifik information.

==Leverans av Mail==
Mailservern levererar mail i Maildir-format till <tt>/home/<username>/Maildir</tt> på mailservern. Mailservern har inte samma <tt>/home</tt> som resten av Lysator utan använder lokalt monterad disk. Anledningen till detta är att mailservern ska fungera även om Lysators övriga filservrar står still.

Filsystemet som är <tt>/home</tt> på Lenin ska finnas åtkomligt som <tt>/var/mail</tt> på övriga Lysators datorer. Dina mail levereras alltså till en Maildir som du kommer åt som <tt>/var/mail/<username>/Maildir</tt> på Lysators datorsystem.

==Maildir?==
Maildir är ett sätt att lagra mail som från början uppfanns av mannen bakom Qmail, Dan Bernstein. Mailservern skriver en fil per mail i <tt>Maildir/tmp</tt> och flyttar sedan filen till <tt>Maildir/new</tt> där mailprogrammet eller IMAP-servern upptäcker brevet och flyttar det till <tt>Maildir/cur</tt>. Det här förfarandet undviker låsproblem och gör att flera programvaror utan problem samtidigt kan komma åt en mailbox, utan låsproblem, och utan problem över nätverksfilsystem. För mer detaljer, se [http://cr.yp.to/proto/maildir.html http://cr.yp.to/proto/maildir.html].

Lysators mailserver levererar som sagt till <tt>/home/<username>/Maildir</tt>. IMAP-servern är sedan konfigurerad att uppfatta denna mailbox som INBOX. Eventuella övriga mailfolders läggs i form av underkataloger till <tt>/home<username>/Maildir</tt>. Exempel: Om du har en mailbox för spam som du kallar för "Spam" så kommer mail i denna att lagras i en katalog vid namn <tt>/home/<username>/Maildir/.Spam</tt>. Naturligtvis kan du konfigurera eventuella filter att leverera mail till en subfolder.

==Enbart Maildir!==
Den här generationen mailserver tillåter bara leverans till maildir i <tt>/home/<username>/Maildir</tt>. Filer som läggs på andra ställen i filsystemet på lenin kan komma att tas bort utan förvarning, undantaget <tt>~/.forward</tt> och konfigurationsfiler för procmail eller maildrop.

==Konvertering==
Om du redan hade gått över till Maildir med förra mailservern så har din existerande mailbox flyttats över. Om du inte hade gjort det så har din existerande mailbox konverterats till Maildir i samband med mailserverbytet. Om du har mailboxar i mbox-format liggandes på vanliga <tt>/home</tt> och vill konvertera till Maildir så att de blir åtkomliga från mailservern och via IMAP och Webmail, så använder du <tt>mbox2maildir</tt>. Se sidan om mbox2maildir. Exempelvis så ska du för att konvertera en mbox-box du har i <tt>~/Mail/sent-mail</tt> köra <tt>mbox2maildir ~/Mail/sent-mail /var/mail/<username>/Maildir/.sent-mail</tt>

==Att läsa Maildir med diverse mailklienter==
Lysators medlemmar använder varenda mailklient som någonsin uppfunnits på denna jord, och så några till. Här är lite tips om hur man kommer åt Maildir från de olika programmen.

<b>Pine</b>

Använd till att börja med en Pine som är patchad med Maildir-patch. En sådan finns exempelvis att tillgå i <tt>/usr/local/bin</tt> på våra Solaris-maskiner.

Skapa en symlänk vid namn Maildir i din hemkatalog, som pekar på din inbox:

<tt>ln -s /var/mail/${USER}/Maildir ~/</tt>

Sätt sedan inbox-path i Pine till en tom sträng. Nu ska du kunna komma åt din inbox.

Tack till Fredrik Nyström för detta tips!

<b>Mutt</b>

Sätt följande i din <tt>~/.muttrc</tt>:

<tt>set spoolfile = /var/mail/eric/Maildir
set mbox_type = Maildir
set folder = /var/mail/eric/Maildir
set mbox = /var/mail/eric/Maildir</tt>

Andra tips är att sätta:

<tt>set sort=reverse-date</tt>

..för en sorteringsordning som en del tycker är bättre, samt:

<tt>set editor=emacsclient</tt>

..så kan man editera brev med Emacs i stället för med vi (som är standard). Gillar man editorn i Pine, så sätter man editor till pico. Tack till Eric Svensson, Johannes Markström och Emil Styrke för de här tipsen.

<b>RMAIL</b>

RMAIL är ett gammalt konstigt mailprogram inuti Emacs. Men en del gillar det. Det gör de bara för att de inte har förstått att Gnus är bättre.

För att få igång Rmail krävs att du byter ut movemail-programmet mot ett som förstår Maildir. Ett sådant är mdmovemail som finns att hämta på [http://www.qmail.org/mdmovemail http://www.qmail.org/mdmovemail].

Ladda ned mdmovemail och lägg det någonstans. Gör det exekverbart (med <tt>chmod +x modmovmail.pl</tt>. Se till att det hittar Perl.

Ändra raden:

<tt>$strip_duplicates = 1;</tt>

..till:

<tt>$strip_duplicates = undef;</tt>

Skapa en <tt>/var/mail/${USER}/Maildir/.rmail-dummy: touch /var/mail/${USER}/Maildir/.rmail-dummy</tt>

Lägg in följande rader i din <tt>~/.emacs</tt>:

<tt>(setq rmail-primary-inbox-list '("/var/mail/<användarnamn>/Maildir/.rmail-dummy"))
(setq rmail-movemail-program (expand-file-name "~/bin/sh/mdmovemail.pl"))</tt>

Starta om emacs. Nu ska det fungera.

Tack till Thomas Bellman för de här instruktionerna.

==Sortering==
Det är tillåtet att via .forward köra procmail eller maildrop för att sortera post till subfolder under <tt>~/Maildir</tt>.

<b>INGA EGNA KOMMANDON, PERL-HACK, EGENINSTALLERAD PROGRAMVARA ELLER LIKNANDE FÅR KÖRAS PÅ MAILSERVERN

DET ÄR INTE TILLÅTET ATT LÅTA PROCMAIL ELLER MAILDROP EXEKEVERA ANDRA KOMMANDON. ENBART INBYGGD FILTERFUNKTIONALITET FÅR ANVÄNDAS!</b>

Anledningen till ovanstående regler är att det har varit en hel del problem med script som uppfört sig dumt och käkat resurser. För att tillfredställa hacklusten hos folk som absolut vill köra konstiga kommandon när det dyker upp mail går det bra att vidarebefordra mail till <tt>mailexec.lysator.liu.se</tt>, som också har tillgång till Lysators vanliga <tt>/home</tt>. <tt>Mailexec.lysator.liu.se</tt> kan ej garanteras få samma uppmärksamhet vid problem som den vanliga mailservern. Se vidare i avsnittet om mailexec

Ett annat, bra, sätt att ta hand om mail är att låta mailservern lagra den i maildir och sedan behandla den med cronjobb på någon av Lysators övriga servrar. Det stör inte mailservern över huvud taget.

==Inloggning på mailservern==
Det är tillåtet att logga in på mailservern för att testa sorteringshack etc, men längre inloggningar kommer att termineras. Mailservers resurser är till för att hantera mail, inte för att köra din LysKOM-emacs.

Att tänka på är att <tt>~/.forward</tt> ska ligga under <tt>/home</tt> på mailservern, inte under <tt>/home</tt> du har på resten av Lysator.

Gamla <tt>~/.forward</tt> flyttades ej över i samband med mailserverbytet. Förhoppningsvis tar även du tillfället i akt att se över dina mailinställningar.

==Övrigt om .forward-filer==
Med hjälp av en fil som heter .forward i din hemkatalog kan du vidarebefordra mail till andra adresser än den på Lysator. Mansidan forward kan vara bra att läsa om den finns, annars kan man kika här eller kanske här.

Notera att man kan göra många saker med .forward. Skicka mail till flera adresser exempelvis genom att skriva flera adresser i den (en per rad) och exekvera kommandon. Men som sagt, glo på länkarna ovan.

Postfix ser allvarligt på filrättigheter. Eller, för att uttrycka sig så att kidzen förstår: Ey, len, Postfix ger fett me' credz till filrightsen.

.forward-filer får exempelvis inte ha generösare rättigheter än 644 (rw-r--r--). Dvs, om din .forward funkade förut, men inte funkar nu så kan det vara en <tt>chmod 644 .forward</tt> som behövs.

Av intresse kan också vara att Postfix kör filer som inkluderas från alias (ex.vis mailinglistor) som ägaren och gruppen för denna fil. Om ägaren skulle råka vara root, så körs filen som nobody.

De flesta include-filer innehåller dock bara mail-adresser, så där är det inga problem. Problem kan uppstå först då leverans ska ske till fil, eller till kommando.

Om du använder mailadresser på formen <tt><användarnamn>+<någonting>@lysator.liu.se</tt> så är det bra att känna till att det går att skapa egna forwards för dessa. Om du har en <tt>~/.forward+någonting</tt> så är det den som används när mail skickas till <användarnamn>+någonting@lysator.liu.se.

==SPAM och Virus==
Lysators mailserver försöker bli av med lite skräp innan det levereras till dig. Filtreringen sker i flera steg.

<b>DNS-baserade listor</b>

Det första hindret för SPAM är de DNS-baserade svartlistor som mailservern applicerar redan under SMTP-sessionen. Här vägrar Postfix släppa in mail från mailservrar som är kända för att vara spamavsändare.

Du kan själv välja vilka svartlistor som ska användas för mail till just din adress. Det gör du i LysAdm.

<b>Andra DNS-kollar</b>

Det finns ett antal andra kollar, exempelvis kan man kolla om domänen för avsändande mailadress går att slå upp i DNS, och om avsändande mailservers IP går att slå upp i DNS. Den första av de här reglerna tenderar att kapa bort en hel del SPAM.

Du ställer själv in vilka regler som ska användas, i LysAdm.

<b>Greylisting</b>

Greylisting är en teknik där man tittar på tripleten (IP på avsändande mailserver, avsändaradress, mottagaradress). Första gången en unik triplet dyker upp så ger man en temporär felkod. En normal mailserver försöker då att leverera mailet igen efter en liten stund (fem minuter eller så), medan den speciella programvara spamavsändare använder helt enkelt struntar i att skicka iväg mailet.

Var gång du får mail från en ny mottagare tar det alltså en liten stund innan mailet kommer fram, men stora mängder spam kommer inte fram över huvud taget.

Lysators mailserver kör per default greylisting, men du kan slå av det för just din adress med hjälp av LysAdm.

Mer information om greylisting finner du på exempelvis [http://greylisting.org http://greylisting.org].

<b>Amavisd med ClamAV och Spamassassin</b>

När mailet väl tagit sig in på mailservern körs det genom amavisd, som först kör virusscanning för att detektera virus. Klassas mailet som virus slängs det utan att vare sig avsändare eller mottagare får något meddelande. Avsändaren får inget, för virus har ändå oftast falsk avsändare. Mottagare får inget, eftersom ett meddelande om ett virus inte gör någon glad. I framtiden kommer det troligen att bli möjligt att per användare konfigurera om virus ska skickas vidare eller ej.

Amavisd kör sedan mailet genom Spamassassin som med hjälp av regler, DNS-listor, analys på ingående URLer, pyzor, razor och DCC försöker detektera spam. Påfallande ofta lyckas det, och då märks mailet upp med headern X-Spam-Flag: Yes.

<b>Andra åtgärder</b>

Det absolut effektivaste sättet att slippa spam är att aldrig någonsin ge ut sin emailadress till någon. Fast då försvinner lite av idén med email.

En annan variant är att använda engångsadresser när man exempelvis anmäler sig på diverse webtjänster och för adresser man har på sina websidor. Lysators system erbjuder två sätt att generera sådana adresser:

* Plus-syntaxen. Adresser av typen <tt><username>+<extension>@lysator.liu.se</tt> ger ett sätt att skapa engångsadresser. Mail som skickas till exempelvis <tt>gazonk+lysmail@lysator.liu.se<tt> hamnar i brevlådan för användaren 'gazonk'.

Som en extra feature går det att använda särskilda .forward-filer för sådana här adresser. Om du skapar en <tt>.forward+lysmail</tt> i din hemkatalog så kan du styra vad som ska hända med mail som skickas till <dittanvändarnamn>+lysmail@lysator.liu.se. Om du märker att en adress du skapat på det här sättet används för spam kan du alltså skapa en <tt>.forward-fil</tt> för den adressen som innehåller raden <tt>/dev/null</tt>. Då kommer all mail till den adressen att kastas i bithinken, dvs tas bort innan det når dig.

Ett problem med den här typen av adresser är att inte alla webtjänster och liknande anser att den är korrekt, så de kan vägra ta emot den. Då kan man använda en adress från User-domänen i stället.

Plus-syntaxen kan naturligtvis användas till andra saker också, exempelvis för att snabbt implementera mailinglistor. Se hur man startar och driver en elektronisk postlista för mer information.

* User-domänen. Alla användare på lysator har möjlighet att använda adresser på mönstret <tt><någonting>@<username>.user.lysator.liu.se</tt>. Dvs, om du har användarnamnet 'gazonk' så kan du använda adresser där delen efter '@' är <tt>gazonk.user.lysator.liu.se</tt>. Vad du skriver före '@' spelar ingen roll, det hamnar i din mailbox ändå.

Det här betyder att om du anmäler dig till webtjänsten "foo" så kan du använda (exempelvis) adressen <tt>foo@<username>.user.lysator.liu.se</tt> och ändå få mail från tjänsten.

För att det ska vara någon nytta med det här måste det finnas ett säkert sätt att filtrera ut mail från den här domänen. Det gör det. Det är nämligen så att Postfix (mailservern) skriver en header när ett sådant här brev levereras. Headern heter Delivered-To och sätts till <tt><username>+user_<localpart>@lysator.liu.se</tt> där <localpart> är vad som stod före '@' i adressen. Det här betyder också att man kan använda särskilda .forward-filer precis som för Plus-syntaxen beskriven ovan. Dvs, om du vill låta brev som skickas till <tt>foo@gazonk.user.lysator.liu.se</tt> hamna i sopkorgen så skapar du en fil som heter <tt>.forward+user_foo</tt> i <tt>/home/gazonk</tt> och låter den innehålla <tt>/dev/null</tt>.

Pga diverse omskrivningar så behålls inte hela To-raden när du gör såhär, utan när du får brevet har ditt användarnamn kapats bort. Det här är lite av en bugg, men då ovan beskriven Delivered-To-header alltid finns så är det inte en bugg som spelar någon roll.

==Mailinglistor==
Allt om hur du driver mailinglistor på Lysator finns att läsa på en särskild sida om [E-postlistor].

==Hostnamn==
Hostname du skall använda för att skicka och ta emot post finns beskrivna i ett särskilt dokument om [POP och IMAP]. Om du gör forward från Lysator och har en paranoid brandvägg kan det vara bra att veta att alla utgående uppkopplingar från Lysators mailserver kommer från adressen <tt>mail.lysator.liu.se</tt> 130.236.254.3.

==Authsmtp==
Det går att köra autenticerad SMTP mot Lysators mailserver. Mer om detta i manulen om [AUTHSMTP].

==mailexec.lysator.liu.se==
Tidigare generationer mailservrar har monterat samma /home som resten av Lysators servrar, vilket har inneburit att man har kunnat sortera mail, köra program och hacka på i all oändlighet när mail har anlänt.

Det här är inte bara av godo, ty om någon filserver på Lysator har varit trasig, har mailen ibland stått stilla. Den här generationen mailserver monterar alltså inga filsystem från övriga Lysator, för att undvika problem av den här arten.

Problem har också uppstått i form av att programvara som Lysiter kört via ~/.forward ibland varit resurskrävande, och därför har käkat resurer som behövs till att leverera mail.

För att komma undan det här problemet, men ändå tillåta hacklusten att flöda fritt, används nu två servrar. Den första, lenin, monterar som nämns ovan en egen /home, där din mail levereras till Maildir. Denna /home finns, som också nämnts, tillgänglig som /var/mail på resten av Lysators system.

Den andra servern är den som har aliaset mailexec.lysator.liu.se. I dagsläget är det en U10 med Solaris 10, som monterar /home, /pkg och /usr/local. Om inte programvara du vill använda finns på den här maskinen kan du alltså installera den om du är med i pkg-gruppen.

mailexec.lysator.liu.se läser den ~/.forward som finns i den vanliga /home-katalogen, och utför instruktioner där. För att vidarebefordra mail från mailservern som tar emot dina mail till mailexec skriver du alltså, i din ~/.forward på mailservern, dvs den du kommer åt som /var/mail/<username>/.forward från resten av Lysators system, såhär:

<tt><username>@mailexec.lysator.liu.se</tt>

<b>En sammanfattning</b>

Vad du alltså behöver göra efter flytten är att:

* Se över eventuell .forward, och anpassa eventuella sökvägar så att de stämmer med sökvägarna på lenin.
* Se över eventuella procmailhack, och se till att de överensstämmer med reglerna för mailsortering på lenin.
* Kopiera .forward till lenin:~/.forward. Det sker från övriga datorer på Lysator genom att kopiera filen till <tt>/var/mail/<username></tt>
* Se till att rättigheterna på lenin:~/.forward är max 644 (<tt>chmod 644 /var/mail/<username>/.forward</tt>)
* Eventuellt ersätta .forward-hack med en forward till <tt><username>@mailexec.lysator.liu.se</tt>

[[Category:E-post]]

IMAP och POP

2006-03-28T14:46:05Z

Albert:

AUTHSMTP

2006-03-28T14:45:38Z

Albert:

AUTHSMTP är en tjänst som gör det möjligt att på ett säkert sätt <b>skicka</b> mail via Lysators mailserver från datorer utanför Lysators nätverk.

===Varför?===

Några anledningar att vilja använda tjänsten kan vara:

* Den lokala SMTP-servern fungerar dåligt.
* Man litar mer på postmaster (at) lysator.liu.se än postmaster@sin.egen.isp.
* Man vill inte skicka mail okrypterat på det lokala nät man befinner sig och den lokala SMTP-servern stödjer inte kryptering.
* Man använder en laptop och vill slippa ändra inställningar i sitt mailprogram när man flyttar sig mellan olika nät.

===Hur?===

AUTHSMTP är en funktion i Lysators vanliga mailserver mail.lysator.liu.se, man kan dock använda den på flera olika sätt.

Alternativ ett är att använda SMTP och STARTTLS. Detta fungerar både via den vanliga SMTP-porten (25) och port 26. Anledningen till att även port 26 kan användas är att många Internetoperatörer spärrar utgående trafik till port 25.

Alternativ två är att använda SMTP över SSL via ssmtp-porten 465 samt SMTP AUTH för autentisering.

Ett tredje alternativ är att köra klartextlösenord över vanlig okrypterad SMTP (port 25 eller 26) utan TLS. Detta är tillåtet, men inte rekomenderat.

För autentisering används AUTH PLAIN med vanliga lysatoranvändarnamn och maillösenord.

SSL-certifikatet som mailservern använder är signerat av [http://www.unit.liu.se/services/ca/ UNIT Best-Effort CA] och rootcertifikatet kan hämtas från deras sida.

Hur man ställer in sitt mailprogram att använda detta varierar naturligtvis mellan olika program. Nedan kommer beskrivningar för några olika program.

===Mozilla Thunderbird 1.0===
Ladda hem rootcertifikatet i PEM-format (beca-root-pem.crt) från UNITs sida.

Välj menyn Edit->Account Settings->Outgoing Server(SMTP):
Server Name: mail.lysator.liu.se
Port: 26
Markera "Use name and password"
User Name: Lysatoranvändarnamn
Use secure connection: TLS

Välj Edit->Preferences->Advanced->Certificates->Manage Certificates->Authorities
Välj Import
Öppna filen beca-root-pem.crt som du laddade hem tidigare
Markera "Trust this CA to identify web sites."
Välj OK.
Klart!

===Postfix===

Om man kör Postfix och vill använda authsmtp behöver man göra följande:

Installera en [http://www.aet.tu-cottbus.de/personen/jaenicke/postfix_tls/ Postfix med TLS] och SASL-stöd. (<tt>apt-get install postfix-tls</tt> på Debian. Den version av postfix som finns i Debian Woody är dock för gammalt och kommer inte att fungera. [http://backports.org/ Backports.org] har en nyare version)

Lägg till följande rader i /etc/postfix/main.cf:

<tt>relayhost = [mail.lysator.liu.se]:26
smtp_sasl_auth_enable = yes
smtp_sasl_password_maps = hash:/etc/postfix/sasl_passwd
smtp_sasl_security_options = noanonymous
smtp_use_tls = yes
smtp_tls_CApath = /etc/postfix/ssl/ca</tt>

Om man vill vara helt säker på att ingenting någonsin skickas utan att använda TLS kan även lägga till smtp_enforce_tls = yes.

Skapa filen /etc/postfix/sasl_passwd med följande innehåll:
<tt>mail.lysator.liu.se <Lysatoranvändarnamn>:<Maillösenord>
Kör postmap /etc/postfix/sasl_passwd</tt>

Ladda hem rootcertifikatet i PEM-format (beca-root-pem.crt) från UNIT och byt namn på filen till någonting som slutar på .pem, t.ex. UNIT-Best-Effort-CA.pem.

Flytta certifikatfilen till /etc/postfix/ssl/ca samt kör
c_rehash /etc/postfix/ssl/ca.

Om postfix körs chrootad (default på Debian) så lägg certifikatfilen i /var/spool/postfix/etc/postfix/ssl/ca i stället och låt /etc/postfix/ssl/ca vara en symlänk till den katalogen.

Om det mot förmodan inte fungerar nu så är ett bra tips vid felsökning att sätta smtp_tls_loglevel = 2 i main.cf vilket get lite mer i loggen. Mer dokumentation om Postfix/TLS finns [http://www.aet.tu-cottbus.de/personen/jaenicke/postfix_tls/doc/index.html här].

[[Category:E-post]]

E-postlistor

2006-03-28T14:45:11Z

Albert:

Den här texten talar om hur man startar och driver en egen e-postlista på Lysators datorer, inte hur man blir medlem på de listor som drivs på annat håll. Läs mer i Lysators datorhandbok om [[Elektronisk post]] - En kort introduktion till sladdpost.

Sammanfattning av texten: Lysator använder Mailman. Om du är medlem i Lysator kan du skapa och administrera dina listor själv på [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se].

===Vad är en elektronisk postlista?===

En elektronisk postlista (engelska: electronic mailing list) är en e-postadress som inte leder till en brevlåda, utan till en lista över andra adresser. Det är ett sätt att ordna massutskick till många personer, som delar ett intresse. Alla kan skicka brev till den gemensamma adressen. Det är ett förstadium till mer avancerade kommunikationssystem som Usenet News och LysKOM, med fördelen att det kan nå alla som har e-post. E-postlistor kan vara öppna eller slutna, manuella eller automatiska, officiella eller hemliga, fria eller modererade. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

En e-postlista är kanske bara ett av flera tillbehör till ett projekt som du driver. Läs mer om Hur man startar och driver ett [[Lysator-projekt]].

* Listadressen

En e-postlista har alltid en adress. Om listan finns hos Lysator slutar den på @lists.lysator.liu.se (eller, om det är en gammal lista, på @lysator.liu.se -- och då får det brevlådenamn som står före snabel-a:et får givetvis inte vara detsamma som någon medlems login). Hitta på något namn som inte är upptaget. Det är rätt vanligt, men inte nödvändigt, att e-postlistor har namn som slutar på -list, till exempel runeberg-list@lysator.liu.se för Projekt Runeberg. Brev som skickas till listadressen är avsedda att spridas till samtliga deltagare på listan. Om detta sker omedelbart eller efter administratörens godkännande, beror på om listan är modererad eller inte.

* Administratör, administratörsadress

Varje e-postlista har en administratör av kött och blod, som ansvarar för listan. Administratören bestämmer vilka egenskaper listan ska ha. Till varje lista brukar det finnas ytterligare två adresser: owner-listnamn och listnamn-request. Dessa används för att kontakta administratören respektive för att begära tjänster som har med listan att göra. Ofta är -request bara en hänvisning till owner- men det behöver inte vara så.

* Manuell eller automatisk

För en manuell lista måste administratören utföra manuella ingrepp för att nytillkomna ska bli medlemmar på listan. För en automatisk lista räcker det att skriva till listnamn-request och ange något automagiskt kommando på Subject-raden eller i brevkroppen. Hur detta kommando ser ut, beror på vilken programvara som hanterar listan. Många moderna listhanterare har även ett webgränssnitt där man kan hantera sin prenumeration.

* Utskickslista / nyhetsbrev / diskussionslista

En utskickslista är ett enkelriktat massmedium, där enbart administratören tillåts skicka ut information. Det kan användas som ett nyhetsbrev. Motsatsen är en diskussionslista där alla deltagare uppmanas att skriva inlägg.

* Modererad lista

Brev som kommer in till en modererad lista måste godkännas av administratören innan de sprids till deltagarna. På det viset får listan mera karaktären av en tidning. För deltagarna innebär detta en kvalitetsgaranti, samtidigt som den fria debatten kan hämmas. Att vara moderator för en e-postlista kan vara ett heltidsjobb. Det vanligaste är att listan inte är modererad.

* Digest

En digest är en modererad lista där flera inkommande brev sammanställs av moderatorn till ett utgående utskick. Karaktären av tidning förstärks ytterligare.

* -announce, -d

Ibland vill man ha flera listor på samma tema, med något olika inriktning. Då kan man ge de olika listorna följande namn:

* listnamn - den huvudsakliga listan.
* listnamn-d - för diskussioner. Här brukar det bli fler meddelanden och kommentarer än på huvudsakliga listan.
Detta kan också vara forumet för diskussioner om den huvudsakliga listans inriktning, alltså platsen för meta-debatt.
* listnamn-announce - för tillkännagivanden. Här brukar det bli färre meddelanden än på huvudsakliga listan, och inga kommentarer.

* Arkiv

För en öppen lista, kan det vara trevligt att spara allt som passerar i ett arkiv. Om man använder Mailman finns arkivmöjligheten inbyggd. Annars är det enklaste sättet att skapa ett arkiv att ha med ett filnamn som medlem på listan. Inlägg som sprids till listans medlemmar, sparas också i filen i så kallat mbox-format. Sedan finns det olika sätt att göra arkivet tillgängligt, exempelvis via webben med hypertext-länkar mellan breven. En del program för hantering av e-postlistor innehåller funktioner för att gräva i det tillhörande arkivet.

* U-båtar och aktiva postare

Precis som i LysKOM och Usenet News, så finns det många som väljer att vara medlem i en e-postlista och läsa de inlägg som kommer, men aldrig skriver något själva. Dessa brukar kallas för u-båtar, till skillnad från dem som aktivt deltar med egna inlägg på listan. Ibland händer det att en u-båt "kommer upp till ytan" och avslöjar sitt deltagande genom att posta ett inlägg.

* Hemligt medlemskap (INTE!)

Vilket skydd har den som blir medlem på listan? Ska andra få veta att han är medlem, eller ska han få passera som en hemlig u-båt? Administratören kan givetvis välja att offentliggöra medlemslistan, men då bör han informera medlemmarna om sin policy i förhand. Även om han väljer att inte offentliggöra medlemmarna, går det ofta att utifrån ta reda på vem som är medlem på en lista även om administratören har valt att hemlighålla deltagarlistan. Så här kunde man göra förr:
<pre>
$ telnet mailhost.lysator.liu.se smtp
Connected. Escape character is '^]'.
220 lysander ESMTP Sendmail 8.8
HELO foo.bar
250 lysander Hello
EXPN runeberg-list@lysator.liu.se
250-person1@domain.se
250-person2@domain.fi
250 person3@domain.com
QUIT
221 lysander closing connection
Connection closed by foreign host.
$
</pre>

==="Jättemanuell" e-postlista===

Om du lite snabbt vill ha en väldigt enkel mailinglista så kan du skapa en som får formen <användarnamn >+listnamn@lysator.liu.se . Detta görs genom att du skapar filen .forward+listnamn i din hemkatalog, och där listar listans mottagare. Ett exempel:

Du har användarnamnet foo och vill ha en liten lista för en kurs du går, låt oss säga att den heter "Matematik för myrornitologer" vilket självklart förkortas bar. Du skapar då filen .forward+bar i /home/foo/. Där skriver du såhär:

<pre>
leif_med_brallan@hetpåst.kom
pantarne@inamn.kåm
myroribrallan@jagärenfågel.foo
</pre>

Klart! Alla mail till foo+bar@lysator.liu.se kommer nu att skickas vidare till de tre adresserna i filen. Det kan vara ide att lägga till dig själv till listan också...

===Listserv===

Listserv är en programvara för att driva e-postlistor. Listserv används inte på Lysator, men den är så vanligt förekommande ute i världen att den är stilbildande. Därför tas en kort sammanfattning upp här.

Sin historia har Listserv inom IBM-stordatorvärlden och ett gammalt nät som hette Bitnet. Där var Listserv det dominerande sättet att ordna kommunikation mellan flera användare, och det finns fortfarande ett stort antal e-postlistor, ofta av hög kvalitet, som använder Listserv. Typiskt för Listserv är att man inte har en request-adress för varje lista, utan alla kommandon skickas till adressen listserv@domän, och i kommandot måste man ange vilken lista som avses.

Kommandon kan skickas till Listserv på Subject-raden eller i brevkroppen. Din e-postadress tas från From-raden, men du måste ange ditt eget namn i SUBSCRIBE-kommandot. Kommandona skrivs på en rad och har typiskt formen:

<pre>
SUBSCRIBE listnamn ditt för- och efternamn
UNSUBSCRIBE listnamn
HELP
</pre>

Många listanvändare ute i världen tror att alla använder en Listserv och därför kommer det ibland brev till listserv@lysator.liu.se, trots att vi inte kör Listserv här. Brev som kommer till den adressen sprids till några av listadministratörerna på Lysator, som tar hand om och besvarar breven manuellt.
Mailman - det rekommenderade sättet

Sedan mailserverbytet i juli 2000 finns mailinglisthanteraren Mailman installerad på Lysators mailserver. Detta är en webstyrd och väldigt trevlig programvara. Mer info hittas på [http://www.list.org http://www.list.org]. För att skapa en sådan lista går du till [https://admin.lysator.liu.se https://admin.lysator.liu.se]. Se även [http://lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se].

===Majordomo===

Majordomo är ett program för att hantera e-postlistor. Det finns inte installerat hos Lysator.

===Procmail===

Procmail är ett program för att bearbeta och filtrera inkommande e-post. Procmail erbjuder en kraftfull uppsättning filter för att sortera post, varpå de inkommande breven placeras i separata inboxar. Det finns mer information om [[Procmail]] i Lysators Datorhandbok.

[[Category:E-post]]